Skam att Sverige inte agerar för Dawit Isaak
Debattörerna: Det finns många möjligheter att agera mot Eritrea
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-09-23
DEBATT. I dag är det exakt nitton år sedan den svenske journalisten och poeten Dawit Isaak frihetsberövades i Eritreas huvudstad Asmara.
Sedan dess sitter den femtiofemårige trebarnspappan från Lerum fängslad; han nekas advokat, rättegång, åtal, ja han har inte ens fått en dom!
Anledningen till att Dawit Isaak i dag tvingas leva under förfärliga förhållandena i en cell som är två gånger tre meter liten i Eiraeiro-fängelset är att han använt sig av sin yttrandefrihet.
Den orädde yttrandefrihetsvännen Dawit var redaktör för tidskriften Setit som ville skapa demokrati för Eritreas nästan fem miljoner invånare. Såväl journalisten Dawit Isaak som den oberoende tidningen Setit behövdes och behövs i ett land som aldrig har haft allmänna val, fria medier, oberoende domstolsväsende eller flerpartisystem.
Sedan självständigheten 1993 har all makt i Eritrea samlats i diktatorn Esayas Afewerkis händer. Diktatorn lät fängsla Dawit Isaak för hans artiklar om gränskonflikten med den före detta ockupantmakten Etiopien.
Det är ett ödets ironi att Afewerki nu blivit Etiopiens bästa vän och titt som tätt umgås med Etiopiens president Abiy Ahmed.
Uppenbarligen har Eritrea inte längre några problem med Etiopien. Därför borde det inte heller finnas några hinder att omedelbart frige Dawit Isaak. Tyvärr ser vi inga tecken på att det är på väg att ske.
Under årens lopp har olika företrädare för den eritreanska regimen aviserat att Dawit Isaak lever eller att han ska ställas inför rätta ”snart”. På sistone har vi inte ens hört några löften från regeringsrepresentanterna i Asmara.
Den kompakta tystnaden från Eritrea bådar illa. Eritrea vill behålla Dawit Isaak i fängelset så länge det är möjligt.
Därför är det viktigt att hans andra hemland Sverige, med utrikesdepartementet och utrikesministern Ann Linde i spetsen, inte sviker honom. Sverige, som gärna bröstar upp sig i internationella sammanhang för den globala yttrandefriheten, måste också ställa upp för sin egen medborgare.
Dawit Isaak har drabbats hårt för att han har använt sig av den mänskliga rättigheten – yttrandefrihet.
Det är en skam att Sverige inte agerat tillräckligt för att få hem Dawit Isaak.
Det är också oacceptabelt att Sverige under de gångna nitton åren inte kunnat använda EU i denna kamp, EU som ger stöd i miljardklass till Asmara.
Det är ju horribelt att år efter år tro att tyst diplomati kan frige Dawit Isaak. Precis som i fallet med den i Kina frihetsberövade svenske förläggaren och poeten Gui Minhai måste Sverige överge metoder som inte fungerar.
Sverige har många möjligheter att agera mot Eritrea. Sverige kan precis som Kanada införa rörelsebegränsning för eritreanska diplomater i Stockholm tills Dawit har förenats med sin familj i Sverige.
Varför inte förklara en eritreansk diplomat som persona non grata?
Sverige var snabb med att utvisa en rysk diplomat i samband med giftattacken på Sergej Skripal och hans dotter Julia i London för två år sedan.
Sverige kan sätta stopp för ”diasporaskatten” som Eritreas ambassad i Stockholm driver av alla exileritreaner i hela Norden. Enligt FN-källor måste 20 000 eritreaner i Sverige betala tiotals miljoner årligen i ”diasporaskatt”.
Nej, Sverige, vi får inte överge Dawit Isaak!
Det är dags att agera konkret mot Eritrea. Så länge Eritrea inte känner en press från Sverige kommer de inte låta Dawit Isaak lämna fängelset.
Kurdo Baksi, journalist och författare
Helena Giertta, chefredaktör tidningen Journalisten
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.