Sveket mot Esmeralda får inte upprepas igen
M, C, KD och L: Nu måste regeringen lyssna på riksdagen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2021-02-19 | Publicerad 2021-02-18
DEBATT. Esmeralda – även kallad Lilla Hjärtat – fick bara bli tre år gammal innan livet togs ifrån henne. Hennes trygghet i familjehemmet, där hon hade bott sedan hon var nyfödd, fick stå tillbaka för de biologiska föräldrars rätt till sitt barn. Trots missbruk och våld i hemmet stod lagen på föräldrarnas sida.
Samhällets svek resulterade i Esmeraldas ohyggliga död. Det får aldrig ske igen. Barnets bästa måste sättas i det främsta rummet.
I Sverige ska inga barn utlämnas till en tillvaro av våld, försummelse eller vanvård. När föräldrars omsorg brister måste samhällets skyddsnät vara starkt. Föräldrar ska få stöd i sitt föräldraskap. Men för drygt 31 000 barn varje år är situationen så utsatt att de behöver samhällets vård. De allra flesta blir då placerade i familjehem.
Den tidigare Alliansregeringen tillsatte flera omfattande utredningar för att ge bättre skydd och samhällsvård till barn och unga. Utredningarna blev klara först när Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade tagit över regeringsmakten. Men istället för att förverkliga skarpa lagförslag som skulle stärka barnets rätt, och därmed också kunna rädda utsatta barns liv och framtid, förpassade regeringen förslagen till byrålådan.
Det är anmärkningsvärt att inte ens Esmeraldas tragiska livsöde fick regeringen att agera tillräckligt skyndsamt under våren 2020. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna var då drivande för att riksdagens socialutskott skulle ta över regeringens ansvar och på egen hand agera för att ändra lagen så att barnets bästa skulle sättas främst.
Socialutskottets arbete resulterade före jul i ett riksdagsbeslut om att lagen bland annat ska säkerställa att barn inte ska flyttas från sitt familjehem om flytten strider mot barnets bästa. Den nya lagen träder ikraft den 1 mars 2021.
Men vi nöjer oss inte med detta. Vi har målmedvetet arbetat vidare och fick nyligen majoritet i riksdagen för en lång rad förslag som kan göra livet tryggare för utsatta barn. Bland de viktigaste är:
- Översyn av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) för att säkerställa att den genomsyras av rättssäkerhet och ett starkt barnperspektiv.
- Nationellt register över landets jour- och familjehem för att ge socialtjänsten en bättre möjlighet att matcha välfungerande hem med barnets behov men också för att oseriösa familje- och jourhem ska försvinna.
- Lagstadgat krav på obligatoriska drogtester av föräldrarna inför umgänge med barnen eller då vården i familjehem upphör.
- Uppföljning av barnets situation under längre tid än dagens två månader efter att en familjehemsplacering har upphört, genom exempelvis hembesök även utan inkommen orosanmälan.
- Översyn kring hur sammanbrott, det vill säga att vården avbryts i förtid, kan undvikas och förebyggas för att förhindra att barn behöver genomgå omplaceringar.
- Möjlighet till förlängd familjehemsplacering upp till 21 års ålder vid gymnasiestudier för att förhindra dagens situation där placeringen upphör vid 18-årsdagen vilket riskerar att en skör ungdom tvingas ta ett alltför stort ansvar för sitt boende och försörjning under en känslig tid i livet.
Vi beklagar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att rösta nej till förslagen. Men vi förutsätter att regeringen kommer att följa riksdagens vilja.
Genom att förverkliga våra förslag kan viktiga steg tas för att stärka tryggheten och stabiliteten för barn och unga som är beroende av samhällets skydd och vård. Samhället svek Esmeralda men det som hände henne ska aldrig få ske igen.
Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson (M)
Martina Johansson, ansvarig för familjerättsfrågor (C)
Pia Steensland, familjepolitisk talesperson (KD)
Juno Blom, barnrättspolitisk talesperson (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.