Så kan Norden rustas för framtida pandemier
Ministrarna: Goda förutsättningar för partnerskap kring vaccintillverkning
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-06-08
DEBATT. För över ett år sedan klassade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. Det nya coronaviruset har ställt Sverige och världen inför en allvarlig kris utan motsvarighet i modern tid. Konsekvenserna är mycket allvarliga. Många människor har dött. Sjukvården och äldreomsorgen är hårt påfrestad. Regeringens uppgift är att värna människors liv, hälsa och jobb.
Medan vi vaccinerar oss ut ur pandemin behöver vi samtidigt rusta oss för framtiden. Den globala kris som drabbat oss har tydliggjort att det krävs internationellt samarbete för att snabbt kunna tackla kommande pandemier.
Sverige har en stark life science-industri med betydande kompetens och kapacitet för utveckling och produktion av vaccin och andra biologiska läkemedel, som bidrar till att möta de globala behoven. För ett drygt år sedan var prognoserna från läkemedelsindustrin att det skulle ta fem år eller mer att producera ett verksamt och säkert covid-19-vaccin.
Men tack vare internationellt samarbete, samverkan mellan näringsliv och det offentliga, ny teknik och digitalisering fanns mindre än ett år senare tre godkända vaccin på plats i EU och fram till och med 4 juni har över 5,5 miljoner vaccinationer skett i Sverige.
Att vaccin har utvecklats i rekordfart har endast varit möjligt genom världsomspännande forsknings- och produktionssamarbeten. Men vi har också sett hur sköra globala värdekedjor är och att produktionskedjan för vaccin är komplex.
I stället för att varje enskilt land ska bygga egen förmåga i alla led i produktionskedjan behöver vi samarbete med andra länder för att bygga vidare på gemensamma styrkor. Därför bjuder Sverige nu in till en nordisk ministerdialog för att ta vara på den kapacitet som Sverige och våra nordiska grannländer redan har och kan vidareutveckla gemensamt i Norden.
Det nordiska samarbetet sträcker sig långt tillbaka i tiden och stärker våra länders ställning i världen. Sedan två år tillbaka styrs samarbetet av vår gemensamma vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.
Vi har alla förutsättningar för att nå långt tillsammans med våra starka välfärdssamhällen, innovativa företag och engagerade näringsliv.
Life science har varit ett fokus sedan regeringen tillträdde 2014. Stora satsningar har gjorts på biologiska läkemedel som är ett område på stark frammarsch, med bland annat vaccin. Tillsammans med branschen har samverkansplattformar som Testa Center i Uppsala och BioVentureHub i Mölnlycke byggts upp.
Där har företag möjlighet att skala upp sin produktion och dra nytta av varandras kompetens för att utveckla nya behandlingar, läkemedel och utrustning. Regeringen implementerar den nationella life science-strategin, med insatser för att göra Sverige till en ledande life science-nation.
Strategin tillsammans med tidigare satsningar och en stark life science-bransch gör att det nu finns infrastruktur och kompetens i Sverige att bygga vidare på. Men det går snabbt att hamna efter.
För att behålla Sveriges styrkeposition behövs spetskompetens och kapacitet hos industrin, kombinerat med strategiska satsningar på grundforskning och innovation. Forskare och företag behöver ha tillgång till test- och demonstrationsmiljöer för ny teknologi.
De statliga investeringarna i forskning och innovation för hälsa, välfärd och life science ökar med en halv miljard kronor per år under perioden 2021–2024, satsningar som tydliggörs i forsknings- och innovationspropositionen för 2021.
Under pandemin har många företag i Sverige bidragit och visat en imponerande nivå av engagemang och vilja att hjälpa till. Företag har ställt om för att producera skyddsutrustning och handsprit, man har ökat produktionen av globalt livsviktiga produkter som ventilatorer och vaccinreningsapparatur och man har ställt personal till förfogande där de har behövts bäst.
I Sverige finns i dag flera företag som är aktiva inom vaccintillverkning och som bidrar till olika delar av produktionskedjan. Företagen är ofta multinationella och deras kunskap inom produktionsprocesser är en viktig resurs för såväl svensk som global life science.
Förra året gav regeringen Verket för innovationssystem, Vinnova, i uppdrag att analysera Sveriges innovations- och produktionskapacitet för vaccin och andra biologiska läkemedel, ett uppdrag som nyligen redovisats.
Vinnova konstaterar att länder som tidigare satsat på forskning, innovation och egen produktionskapacitet har haft direkt nytta av det under pandemin. Rapporten visar på styrkan i att ha tillgång till många företag som bidrar till vaccinproduktion.
Vinnova menar att det är centralt att Sverige fortsätter investera i tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer för att förstärka och bredda kontaktytorna mellan akademi och industri.
Myndigheten beskriver också möjligheten att genom partnerskap med industrin tillgängliggöra resurser och kapacitet för statens räkning i en krissituation. Vinnova avråder från en vaccinfabrik ämnad enbart för beredskapssyfte och pekar på svårigheter att hålla anläggningen uppdaterad med avseende på teknologi, kompetent och ackrediterad personal och kvalitetssystem.
Vinnova lyfter i stället betydelsen av samverkan mellan stat och företag där produktionskapacitet även har ett tydligt användningsområde för läkemedelsproduktion under normala omständigheter.
Vinnovas rapport beskriver möjligheten att för Sveriges del undersöka förutsättningarna för ett fördjupat partnerskap med våra nordiska grannländer som intressant. Ett nordiskt partnerskap avseende vaccintillverkning och materialtillförsel kan även vara ett effektivare sätt för Norden att bidra till den globala behovsbilden.
Regeringen ser möjligheter att förbättra pandemiberedskapen och samtidigt stärka Norden som globalt ledande life science-region genom ett fördjupat nordiskt samarbete.
Därför tar Sverige initiativ till en nordisk ministerdialog för att diskutera möjligheterna för nordisk samverkan för långsiktigt stärkt innovations- och produktionskapacitet för vaccin och biologiska läkemedel.
Vi initierar ett nordiskt myndighetssamarbete med målet att visa hur ländernas tillgängliga resurser och planerade investeringar kan koordineras och växlas upp till en samnordisk kraftsamling som stärker beredskap, kapacitet och kompetens för produktion av vaccin och biologiska läkemedel.
Det är när vi arbetar tillsammans som vi kan skapa lösningar, förbättra hälsan i befolkningen och öka vår konkurrenskraft.
Redan före pandemin tillsattes Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Utredningen föreslår bland annat stärkt tillverkningsberedskap och pekar ut just ett nordiskt samarbete som en möjlig väg framåt.
Ett starkt samhälle förutsätter en god beredskap i hälso- och sjukvården. Vi måste samarbeta internationellt för att tackla kommande samhällshot och bygga motståndskraft genom fri och öppen handel, en stark inre marknad och att diversifiera värdekedjor.
Kommande kriser och pandemier kommer ställa oss inför nya utmaningar, då krävs både global och regional resiliens och beredskap.
Ibrahim Baylan, näringsminister (S)
Anna Hallberg, utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.