Varför är tullen högre på kläder för tjejer?

Utrikeshandelsministern: Nu satsar regeringen på en feministisk handelspolitik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-02

helskärm

DEBATT. Visste du att en sidenblus har sex gånger så hög tull som en sidenskjorta? Eller att sportkläder som marknadsförs gentemot kvinnor har i genomsnitt tre gånger högre tull än de för män?

Handelspolitiken gynnar i dag män mer än kvinnor. Därför satsar regeringen nu på en feministisk handelspolitik som ska bidra till att den ekonomiska utvecklingen i lika stor utsträckning kommer kvinnor och män till del.

Handelspolitiken utgör en begränsad del av den politiska verktygslådan för att skapa mer jämställdhet, men en feministisk handelspolitik kan bidra till att skapa jobb med schyssta villkor för kvinnor och göra det enklare för kvinnliga företagare att exportera. Den feministiska handelspolitiken utgörs av ett antal aktiva insatser:

1. Jämställda handelsavtal och en jämställd inre marknad
   Vi kräver att alla handelsavtal EU tecknar ska jämställdhetsanalysernas och att sektorer, produkter och tjänster som har positiva jämställdhetseffekter prioriteras i handelsförhandlingar. Kvinnor både jobbar och driver företag inom tjänstesektorn i större utsträckning än i andra sektorer. Genom att förenkla för handel med tjänster och få bort onödiga hinder kan fler jobb och exportmöjligheter växa fram. Därför kommer tjänsteexport vara prioriterat för regeringen.
2. Jämställda standarder
   Standardiseringsfrågor är en betydande del av EU:s inre marknad och av de handelsavtal som tecknas, men utgår i dag i stor utsträckning från män. Kvinnor löper till exempel 47 procent större risk än män att skadas allvarligt i bilolyckor eftersom bilsäkerhetsstandarderna i dag är utformade för män. Därför ska vi nu arbeta för att jämställdhetsintegrera internationell standardisering.
3. Jämställd könsuppdelad statistik
   De i många fall oförklarligt könskodade skillnaderna i tullsatser visar på behovet av jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik. Tillgång till uppgifter om kvinnors och mäns situation är en förutsättning för jämställdhet inom handelspolitiken. Därför behövs mer könsuppdelad statistik och forskning på området.
4. Jämställd representation i främjandearbetet
   Sedan en tid tillbaka har de statliga bolagsstyrelserna haft jämn könsbalans och bland våra ambassadörer är i dag över 40 procent kvinnor, men knappt en tredjedel av handelssekreterarna är i dag kvinnor. Därför ger vi Business Sweden nu i uppdrag att utreda nödvändiga förändringar av arbetsvillkor för att göra tjänsten mer attraktiv för kvinnor. Som handelsminister planerar jag vidare att genomföra en delegationsresa med endast kvinnor med fokus på affärsområden där kvinnor är särskilt aktiva.
5. Jämställdhet, handel och arbete i låginkomstländer
   Regeringen driver att krav på ratificering av ILO:s kärnkonventioner ska ingå i alla EU:s djupa och breda frihandelsavtal. Det skulle särskilt gynna kvinnor som ofta har de allra mest utsatta arbetsvillkoren, inte minst i textilsektorn.

Arbetet med jämställdhet och handel går i rätt riktning, men den kunskap och de verktyg som behövs för att möta gapet saknas ännu. Sverige har bidragit till att ta fram ett verktyg för att kunna analysera jämställdhetseffekter på handelsavtal. Tillsammans med likasinnade länder lyckades vi 2017 få fram Buenos Aires-deklarationen, den första deklarationen med fokus på handel och jämställdhet i WTO.

Nu växlar vi upp arbetet med den feministiska handelspolitiken så att klädköpet inte blir dyrare för att tullen är orättvis och så att kvinnliga företagare får lika lätt att exportera och skapa nya jobb med schyssta villkor. Så bidrar handeln till att bygga det starka samhället.

Ann Linde, utrikeshandelsminister (S)

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här