Därför behöver vi en äldreombudsman

Debattörerna: De sista åren i livet lika värdefulla som de första

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-06-24 | Publicerad 2020-06-16

De sista åren i livet ska vara lika värdefulla som de första. Ingen ska behöva vara orolig för att inte få omsorg, hamna utanför, för sin trygghet, boendeform eller för den allt accelererande digitaliseringen, skriver Michael Högberg och Eva Lindholm (L) i Malmö.

DEBATT. Coronakrisen har som bekant inneburit stora förändringar för mycket av det vi tidigare tog för givet. Jämte insjuknande har begränsningar i resande, umgänge och för många även tappad eller minskad försörjningsförmåga, omkullkastat en tidigare förutsägbar vardag.

I mitten av denna pandemi befinner sig våra äldre. Förutom det självklara med att vara en sårbar riskgrupp för smittan, har krisen inneburit att även deras generella livssituation uppmärksammats.

Den vardag som vi arbetsföra nu förfasas över med minskat resande, umgänge och försörjning, är något som för många av våra äldre länge varit vardag. Ensamhet och isolering, upplevd otrygghet, oro kring boendeform, digitaliseringen och ekonomi, är några av de teman vilka intresseorganisationer under många år adresserat.

Liberalerna har länge drivit förslaget om tillsättande av en äldreombudsman (ÄO), som på ett systematisk vis ska verka som rådgivande gentemot målgruppen såväl som mot tjänstemän och verksamheter.

Som ett led i uppgörelsen med Socialdemokraterna, kunde Liberalerna förra året realisera satsningen. Vi lever längre, de äldre blir allt fler, samtidigt som samhällsutvecklingen, och digitaliseringen i synnerhet, går allt snabbare varpå ett stärkt äldreperspektiv är av vikt.

I samband med årsdagen för tillsättande av Malmös första äldreombudsman, konstaterar vi att de verksamheter hon besökt, inte minst de över 900 seniorer hon träffat, adresserar det behov vi befarat gällande otrygghet samt utanförskap som ett led av digitaliseringen.

Boendefrågan är också viktig. Har man råd att flytta, och vem kan hjälpa till praktiskt? Därtill Skånetrafikens omfattande omläggning av biljettsystemet, vilket upplevdes krånglig, med mycken oro som följd för våra äldre.

Det samma gäller bilparkering, där flertalet uppger att de undviker att besöka vissa platser på grund av oförmåga att hantera parkeringsautomater.

Framförallt har äldreombudsmannens första år visat på seniorernas behov av att bli lyssnade på. Känslan av osynliggörande är utbredd. Dessa viktiga erfarenheter pekar mot att reformen behöver följas upp med ett betydligt starkare äldreperspektiv inom alla kommunala och regionala verksamheter så att de äldres intressen bättre synliggörs.

De grupper som är svagast i samhället behöver en starkare röst. Vi har i dag obligatoriska miljökonsekvensanalyser samt barnperspektiv som ska genomsyra de beslut som rör barn. Steget till en motsvarande reform för samhällets äldre är av vikt.

Liberalerna ska verka för att kommunala beslut i Malmö ska ha ett betydligt starkare äldrekonsekvensperspektiv, där reformer gällande exempelvis infrastruktur och digitalisering måste inbegripa ett kvalitativt och djuplodat äldreperspektiv.

ÄO behövs nu mer än någonsin för att fortsatt ge röst åt de äldre samt koordinera och kunskapshöja berörda verksamheter så att äldreperspektivet stärks. De sista åren i livet ska vara lika värdefulla som de första.

Ingen ska behöva vara orolig för att inte få omsorg, hamna utanför, för sin trygghet, boendeform eller för den allt accelererande digitaliseringen. Tillgänglighet och delaktighet är centralt för individens frihet även när man är årsrik.


Michael Högberg, vice ordförande i Liberalerna Malmö Stad, vice ordförande i Hälsa-, Vård och Omsorgsnämnden Malmö Stad
Eva Lindholm, ersättare Hälsa-, Vård och Omsorgsnämnden Malmö Stad (L).


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.