Debatt

SD:s nolltolerans är borta – då växer extremhögern

Damberg: Frågan är var Ulf Kristerssons gräns går?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Samtidigt som högerextremas rörelser på alternativa digitala plattformar ökar, ser vi att SD nu öppet försvarar sin närvaro på just dessa. Partiledningens nolltolerans verkar mer eller mindre ha suddats ut, skriver Mikael Damberg.
Samtidigt som högerextremas rörelser på alternativa digitala plattformar ökar, ser vi att SD nu öppet försvarar sin närvaro på just dessa. Partiledningens nolltolerans verkar mer eller mindre ha suddats ut, skriver Mikael Damberg.

DEBATT

DEBATT. Den högerextrema rörelsen växer och Säkerhetspolisen jämställer nu attentatshotet från våldsbejakande högerextremism med det från våldsbejakande islamism. Det här är en utveckling som måste tas på största allvar.

Under lång tid har stora delar av världen och Sverige med rätta kraftsamlat mot hotet från våldsbejakande islamism. Det är ett arbete som ska fortsätta. Samtidigt behöver vi se vad som händer på högerkanten. Enligt myndigheter som ansvarar för att hålla Sverige säkert är högerextremismen på frammarsch. Tillväxten sker i hög grad på digitala plattformar.

På senare år har den högerextrema så kallade radikalnationalismen fått ökad spridning. Inte sällan är det denna ideologi som legat till grund för de ensamagerande gärningsmän som utfört terrorattacker runt om i världen, bland annat i Norge, Tyskland, USA och Nya Zeeland.

Det här är en utveckling som måste tas på största allvar.

Vi vet vad som hände i den amerikanska demokratins högborg i Washington i januari i år. Bakom stormningarna av Kapitolium låg bland annat den så kallade Quanon-rörelsen, grundad i en konspirationsteori som kopplats ihop med såväl antisemitism som annan rasism. Rörelsen bildades och fick kraft genom onlineplattformar med användare från hela världen, såväl från Ryssland och USA som från Sverige.

Här kan de oemotsagt bekräfta varandras världsbild och förutom att sprida hot och hat finns risk att det även uppmanas till våld och terrorism.

Det går inte att se på rörelserna globalt utan att också granska vad som sker på hemmaplan. Samtidigt som en högerextrem miljö funnits i Sverige under en lång tid, menar Säkerhetspolisen att antalet sympatisörer strax utanför den våldsbejakande högerextrema miljön verkar öka.

De menar också att gränserna mellan våldsbejakande högerextremism och icke-våldsbejakande högerextremism suddas ut allt mer samtidigt som miljöerna i större utsträckning är ledarlösa och löst sammansatta. Säkerhetspolisen betonar att internets roll är betydande för utvecklingen.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) är i sin tur inne på en liknande linje i en rapport om en annan typ av våldsbejakande högerextrem, så kallad accelerationism, som på senare år fått brett genomslag inom extremhögerns yttersta kant.

På onlineplattformar sprids dess budskap om att ett oundvikligt apokalyptiskt raskrig mellan ”vita” och ”icke-vita” bör skyndas på genom ökad polarisering och politiskt våld.

CVE konstaterar att svenskar i betydande grad tycks röra sig på plattformar där accelerationistisk högerextrem propaganda och kommunikation delas. CVE menar också att rörelsens lösa och decentraliserade organisations- och aktivitetsform öppnar för främmande makt att utnyttja våldsbejakande extremistaktörer för sina intressen.

Samtidigt som högerextremas rörelser på alternativa digitala plattformar ökar, ser vi att Sverigedemokraterna nu öppet försvarar sin närvaro på just dessa.

Stiftelsen Expo har granskat den nolltolerans som partiledningen införde 2012, som gick ut på att stöd för vit makt-rörelser på sociala medier skulle undvikas. Denna linje företräddes av bland annat Mattias Karlsson, då i SD:s partiledning, som även uppmanade partimedlemmar att inte stödja alternativmedia som till exempel Nya tider.

Också den dåvarande partisekreteraren Björn Söder bad partiets företrädare att sluta bete sig omdömeslöst på internet.

Men sedan dess har mycket hänt. Nu, 2021, verkar försiktigheten ha övergivits och partiledningens nolltolerans mer eller mindre suddats ut. Så tolkar kända profiler i vit makt-miljön och tidigare partimedlemmar SD:s agerande, enligt Expo. Inte minst spelade Jimmie Åkessons hyllning till alternativmedier på Twitter i december 2020 roll för den tolkningen:

”Vi har mycket att tacka alternativmedia för. Hade det inte varit för alternativmedia hade de gamla medierna och de andra riksdagspartierna lyckats kväva invandringsdebatten, gruppvåldtäkterna, förnedringsrånen, islamisterna och så vidare.”   

Den här är en utveckling som inte bara oroar mig.

Även Svenska Dagbladets ledarsida uttrycker liknande tankar. I en text från den 20:e februari i år beskrivs att det är välkänt att det finns en ”öppen dörr mellan alternativmedier på nätet och högerextrema rörelser” liksom att ”framväxten av internets högerradikala medier är nära sammanflätad med Sverigedemokraternas framgångar i opinionen”.

Relationen mellan Sverigedemokraterna och alternativmedia beskrivs som förändrad från den tidigare mer avhållsamma till en nu mer öppen och nära, och man konstaterar; ”Sverigedemokraterna vill bilda ett konservativt block med M och KD. Alternativmedierna, däremot, släpper fram konspirationsteorier, ogenerad rasism och ryska påverkansagenter. Ska Moderaterna och Kristdemokraterna ta SD i båten måste de kräva en tydlig gräns mot all sådan barlast.”

Frågan är relevant och obesvarad: Var går egentligen Ulf Kristersson och Moderaternas gräns?


Mikael Damberg, inrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Islamism

LÄS VIDARE

DEBATT 2 357 bortkastade dagar med Löfven

ÄMNEN I ARTIKELN

Islamism

Extremhögern

Sverigedemokraterna

Högerpopulism

Ulf Kristersson

Sociala medier

Mikael Damberg