Missbruk slår hårdare mot svenska kvinnor
Debattörerna: Nu måste missbruksvården anpassas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-04-16
DEBATT. Det finns oroväckande skillnader i hur det går för kvinnor och män med narkotika- och alkoholproblem. Bland annat ökar dödligheten orsakad av narkotika och läkemedel bland kvinnor, medan den minskar bland män.
Det är angeläget att kvinnor med missbruk och beroende uppmärksammas mer.
Mindre alkohol, mer narkotika och ökat blandmissbruk. Så har utvecklingen inom vården för personer med substansrelaterade diagnoser sett ut de senaste tio åren.
Inom hälso- och sjukvården har andelen av befolkningen som får eller söker vård för narkotikarelaterade problem och blandmissbruk ökat med uppemot 40 procent åren 2009-2019, och ökningen omfattar såväl kvinnor som män.
Men när vi tittar på hur det går för dem med beroende och missbruk ser vi oroande skillnader mellan könen.
Socialstyrelsen presenterar i dag en uppföljning där flera resultat tillsammans signalerar att det finns en risk att kvinnors behov och förutsättningar inte uppmärksammas tillräckligt inom missbruks- och beroendevården.
Under 2019 avled 894 personer i narkotika- och läkemedelsrelaterade förgiftningar, vilket innebär en minskning om sju procent sedan 2017. Men den positiva utvecklingen syns bara för män – dödsfallen bland kvinnor har i stället fortsatt att öka.
Män utgör den största andelen av de som vårdas för narkotikarelaterade problem, med 70 procent jämfört med kvinnor som utgör 30 procent. Samtidigt drabbar 40 procent av dödsfallen i narkotika- och läkemedelsrelaterade förgiftningar kvinnorna.
Utvecklingen är också sämre för kvinnor än för män vad gäller andelen som avlider inom ett år från att ha fått vård för alkoholrelaterade problem. Dödligheten för kvinnor ökade från 2,9 till 3,6 procent mellan 2009 och 2019 och för män från 5,1 till 5,3 procent.
Drygt en tredjedel av socialtjänstens öppna insatser och tvångsvård med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) ges till kvinnor, men andelen kvinnor sjunker till en fjärdedel för insatserna boende och frivillig institutionsvård. Behandlingstiden i frivillig institutionsvård är också kortare för kvinnor än män.
Alla verksamheter behöver fundera över vad resultaten kan bero på och om kvinnors behov fångas upp så att de får de insatser de behöver.
För att nå kvinnor med stöd och vård krävs medvetenhet om hur deras problematik generellt skiljer sig från männens. Fler kvinnor än män som fått vård för substansrelaterad diagnos får också vård för andra psykiatriska tillstånd.
Hela 65 procent av kvinnorna med substansrelaterade problem hade minst en annan psykiatrisk diagnos. För män är andelen 52 procent.
Risken för suicid är också högre bland kvinnorna. I intervjuer genomförda i samband med LVM-vård uppger 45 procent av kvinnorna och 31 procent av männen att de någon gång försökt ta sitt liv. Dessutom är kvinnors våldsutsatthet en faktor som behöver beaktas.
Uppföljningen visar på en positiv utveckling när det gäller skademinskande insatser. Vi ser kliv framåt vad gäller sprututbyten och naloxonförskrivning till patienter.
Dessa insatser erbjuds nu i flertalet regioner, men andelen kvinnor i sprututbytesverksamheterna varierar mellan som lägst 19 procent och som högst 33 procent.
Det är viktigt att de skademinskande insatserna blir tillgängliga i hela Sverige. Mot bakgrund av könsskillnaderna är det också angeläget att se över om insatserna är anpassade efter såväl kvinnors som mäns behov.
Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen
Lina Pastorek, ANDTS-samordnare, Socialstyrelsen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.