Röntga alla som röker – det skulle rädda liv

Debattörerna: På ett år dog 3 500 svenskar av lungcancer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-02-02

Lungcancerscreening skulle kunna rädda 143 liv per år. Vi uppmanar alla aktörer att tillsammans ta de steg som krävs. Det finns ett stort behov att införa lungcancerscreening så snart som möjligt, skriver läkare, experter och läkemedelsbranschen.

DEBATT. På fredag är det Världscancerdagen, grundad av Union for International Cancer Control (UICC), världens största cancerorganisation.

Några dagar innan dess, på en hybridkonferens under världsutställningen i Dubai, samlas svenska och internationella representanter från politik, sjukvård, akademi, life science-företag och ideella organisationer för att diskutera hur Sverige kan bli ett internationellt föredöme när det handlar om att minska dödligheten hos cancerpatienter.

Diskussionen kommer bland annat handla om den mest dödliga formen av cancer, både i Sverige och världen, nämligen lungcancer.

Under 2019 dog fler än 3 500 invånare i Sverige i åldern 15 år och äldre av lungcancer, enligt senaste statistiken från Socialstyrelsen.

En viktig nyckel för att minska antalet avlidna är att upptäcka cancern i tid, eftersom den ofta upptäcks för sent på grund av diffusa symtom. Om fler fall av lungcancer upptäcks tidigt, när botande behandling fortfarande är ett alternativ, kan många liv räddas varje år.
En metod är så kallad screening. Det innebär att personer i riskgrupp, rökare och före detta rökare, röntgar lungorna vid ett par tillfällen under en tioårsperiod.

Personen är vaken och det tar bara några minuter. Om det införs i större skala i Sverige kan många liv räddas.

Enligt en rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) skulle lungcancerscreening kunna rädda 143 liv per år.

Det finns dessutom studier som pekar på att antalet dödsfall minskar för dem som genomgått screening, till exempel en holländsk studie som visade att dödsfallen bland män minskade med 26 procent efter tio år.

Det är hoppingivande siffror. För att genomföra screeningen måste dock riskgrupperna vilja delta. Här finns det en utbredd uppfattning om att många rökare och före detta rökare är motvilliga, att de inte vill genomgå screening.

Men det stämmer inte. Faktum är att nio av tio rökare och före detta rökare är positiva till att genomgå lungcancerscreening, enligt en undersökning från Kantar Sifo.

Siffran är ungefär lika hög, oavsett om man fortfarande röker eller har slutat, precis som det inte är någon större skillnad i attityd beroende på hur länge man har rökt. Den sammantagna bilden av undersökningen är att en övervägande majoritet av personer i riskgrupp är beredda att screena sig.

Första steget på resan mot ett landstäckande screeningprogram är att genomföra försöksverksamheter runtom i Sverige. Region Stockholm har gått före och inleder inom kort ett pilotprojekt för att erbjuda screening till kvinnliga högriskpatienter.

Ju fler regioner som följer efter och prövar olika metoder, desto snabbare kan liv räddas.

Det finns utmaningar, bland annat kring finansiering och implementering, men det råder glädjande nog en enighet bland samhällets olika aktörer kring fördelarna med lungcancerscreening.

Regeringen är uttalat positiv, Socialstyrelsen analyserar möjligheterna, regionernas expertorganisation Regionala cancercentrum vill implementera lungcancerscreening, och både Life Science-bolag och organisationer som verkar inom området argumenterar för metoden.

Vi vill därför nu uppmana alla dessa aktörer att tillsammans ta de steg som krävs. Det finns inte bara ett stort behov att införa lungcancerscreening – det finns ett behov att göra det så snart som möjligt.

Det oroar oss att det drar ut på tiden. Redan för tre år sedan utsåg tidsskriften Dagens Medicin tidig diagnostik och bättre behandling av lungcancer till årets forskningsnyhet.

Nu är det dags att realisera den nyheten, omsätta kunskapen i praktik, och börja röntga i stor skala för att rädda liv.


Anna-Lena Engwall, chef för AstraZeneca i Norden
Susanna Francke Rodau, vice president, Elekta
Gunnar Wagenius, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset
Signe Friesland, verksamhetschef, Karolinska universitetssjukhuset
Simon Ekman, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset
Leif Carlsson, ordförande i Lungcancerföreningen
Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen
Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare, Nollvision cancer
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Mikael Johansson, överläkare, Norrlands universitetssjukhus
Kara Brotemarkle, vd, Roche AB
Jan Nyman, överläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Svenska lungcancerstudiegruppen
Hans Hägglund, nationell cancersamordnare på SKR
Jarek Kosieradzki, överläkare, Skånes universitetssjukhus
Maria Planck, överläkare, Skånes universitetssjukhus 


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.