Antidepressiv medicin gör oss beroende

Läkare: Nu måste allmänheten bli informerad om riskerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-01-25 | Publicerad 2020-01-14

helskärm

DEBATT. Utifrån den samlade vetenskapliga evidensen får mer än hälften av de som försöker sluta med antidepressiva utsättningsreaktioner, även känt som abstinenssymtom.

Det är obehagliga fysiska och psykiska symtom som kommer i samband med utsättning då hjärnan vant sig vid preparatet.

46 procent av de upplever maximalt svåra symtom när de får gradera sina besvär.

Att trappa ner medicineringen på några få veckor, som ofta rekommenderas, ger ingen eller minimal lindring jämfört med att sluta tvärt.

2018 stod drygt 1 miljon svenskar på antidepressiva . Det innebär att cirka 250 000 svenskar beräknas uppleva svåra utsättningsreaktioner när de försöker sluta.

Troligtvis är siffran tyvärr avsevärt högre och ökande genom en ackumulering av patienter som inte klarar av att sluta, vilket bland annat avspeglas i hur länge de stått på preparaten.

I USA uppskattas cirka hälften av alla som äter antidepressiva ha gjort det i minst fem år. I England är motsvarande siffra drygt en tredjedel.

Symtomen varar ofta i månader och hos en del i över ett år. När patienter tillfrågades om detta i en nygjord studie så svarade 86,7 procent att symtomen varade i minst 2 månader, 58,6 procent minst ett år och 16,2 procent mer än 3 år.

Förutom att de intensiva och utdragna symtomen gör det svårt att sluta så misstar läkare reaktionerna för att vara nya återfall i depression och ångest vilket gör att patienter inte vågar sluta.

Läkemedelsindustrin har länge haft en ekonomiskt motiverad ovilja att erkänna att antidepressiva är beroendeframkallande.

1996 sponsrade läkemedelsföretaget Eli Lilly ett ”closed symposium” bestående av psykiatriker finansierade av läkemedelsindustrin. Idén som föddes var att man genom att introducera begreppet ”utsättningssyndrom” kunde leda bort tankarna från att antidepressiva var beroendeframkallande.

Det definierades som ett ”självbegränsande syndrom” som ”vanligtvis går över inom 2–3 veckor”, något många inom läkarkåren tror än idag. 

Bensodiazepiner lanserades på tidigt 60-tal och precis som för antidepressiva tonades beroendepotentialen länge ned. 1980 släpptes den tredje versionen av amerikanska diagnosmanualen DSM och enligt dåvarande definition var bensodiazepiner beroendeframkallande. Några år senare kom också erkännandet från myndigheterna.

Lagom till lanseringen av SSRI-preparaten 1987–1988 hade DSM dock reviderats och helt godtyckligt hade beroendediagnosen omdefinierats vilket innebar att det var avsevärt svårare för olika substanser att uppfylla kriterierna för beroende.

Därmed hade inte bensodiazepiner klassats som beroendeframkallande om de introducerats samtidigt som SSRI. Omvänt hade SSRI sedan länge betraktats som beroendeframkallande om de kommit ut på 60-talet. 

Inte oväntat har definitionen av ”beroende” blivit allt mer bisarr för varje ny upplaga av DSM och det behöver väl knappast nämnas att ”experterna” som definierar diagnoserna i DSM fått massiv kritik för sina ekonomiska kopplingar till läkemedelsindustrin. 

Antidepressiva är beroendeframkallande även om läkemedelsindustrin förnekar det och DSM:s kriterier är specifikt skrivna för att de inte ska uppfylla definitionen.

Det sker toleransutveckling (när en högre dos behövs för att uppnå samma effekt) hos uppskattningsvis 25 procent som behandlas för depression och hos hela 42 procent med det utdragna depressionstillståndet dystymi.

Antidepressiva och bensodiazepiner har närmast identiska utsättningssymtom. Den mest framgångsrika och evidensbaserade metoden för att kunna sluta vid intensiva besvär är så kallad ”hyperbol nedtrappning” där man i allt mindre doser trappar ner preparaten över lång tid, vilket är samma strategi som används vid bensodiazepinberoende.

Tillfrågas användarna själva så upplever många preparaten som beroendeframkallande. En studie visade exempelvis att 44,5 procent av de som ätit antidepressiva i mer än tre år upplevde ett beroende.

I november 2019 twittrade ordföranden för Brittiska Royal College of Psychiatrists: “We are going to have to face the issue of dependence on antidepressants”.

Efter kritik tog Vårdguiden 1177 i förra veckan bort påståendet ”Du blir inte beroende av antidepressiva läkemedel”. Nästa steg är att läkarkåren, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Vårdguiden aktivt börja informera allmänheten om att antidepressiva är beroendeframkallande.  

André Marx, läkare inom allmänmedicin

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.