Längre straff stoppar inte unga kriminella

Debattörerna: Regeringens förslag att skrota ungdomsrabatten kommer försvåra vårt arbete

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-31

Unga i utanförskap vill för det mesta ha hjälp att förändra sina liv. De allra flesta av dem har haft riktigt jobbiga första år i livet. Därför behöver de mycket hjälp av oss, av myndigheterna, av samhället, skriver debattörerna.

DEBATT. Att regering och opposition tvärs emot all samlad expertis vill ta bort straffrabatten är ett uttryck för att de gett upp gruppen unga i utanförskap, man har slutat tro att förändring är möjlig. Vi som arbetar med dessa unga vet att det inte är sant. Vi ser förändringen i våra ungdomar varje dag och skräms av effekterna av en slopad straffrabatt. Det är dags att politikerna levererar hopp istället för hårda tag!

Skyddsvärnets Ung inlåst och Unga Kris arbetar med unga kriminella och frågan om hårdare och längre straff är något vi ofta diskuterar med våra ungdomar.

Nästan ingen av våra ungdomar tror att hårdare straff och fängelse skulle fungerat avskräckande för dem. När vi frågar dem om vad de tror skulle minska kriminaliteten, svarar de saker som ”minskad tillgång till droger och vapen och bättre omsorg i hemmet”. Men de svarar även ”billigare hyror, gratis el och bättre skolor”. Brottsförebyggande arbete är i mångt och mycket en fråga om välfärd.

Nästan alla av våra ungdomar har drömmar. De drömmer om liv som många skulle anse högst ordinära; drogfrihet, familj, ett arbete man trivs med, ett liv fritt från våld.

Unga i utanförskap vill för det mesta ha hjälp att förändra sina liv. De allra flesta av dem har haft riktigt jobbiga första år i livet. De har sett och upplevt psykisk och fysisk misshandel och övergrepp. De har växt upp under knappa förhållanden och formats i en miljö som är destruktiv. Därför behöver de mycket hjälp av oss, av myndigheterna, av samhället.

Hjälp med missbruk, traumabearbetning, verktyg att hantera impulser och ilska, utmaningar att bredda sina känsloregister, möjligheter att läsa upp betyg och komma ifatt i skolan. De behöver få en kram och höra att de är värdefulla.

Det här är inte ett recept för politiker som vill tävla med de andra i att verka tuff och resolut. Men väl ett medel för den politiker som vill nå verklig förändring.

I vårt arbete med unga kriminella ser vi dagligen hur människor förändras. Från den hårda, kalla, hatiska till den varma, känslosamma och hoppfulla. Förändringen kommer inte utav hårdare tag. Hårda tag är det enda de känner till och det har lett dem in i utanförskapets kyla. Det är istället omtanke, kärlek, utbildning, behandling och hopp som är förändringen.

Regeringens förslag att skrota ungdomsrabatten kommer försvåra vårt arbete. Det kommer leda till att tusentals unga killar och tjejer faller djupare ned i sin kriminella identitet och att avståndet till samhället blir allt längre. De som tror att denna lagändring handlar om att komma åt den promille unga män som skjuter kan slå det ur hågen direkt. Lagen är generell och skulle bura in även dem som idag döms till skyddstillsyn eller samhällstjänst.

På ena sidan står vi, hand i hand med våra ungdomar. Bakom oss har vi alla experter; Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten, SÄPO, Kriminalvården och Kriminologerna, som alla säger samma sak: ta inte bort straffrabatten, det ökar återfallen för dessa unga, en fängelsemiljö är nedbrytande, en ung person har inte utvecklats färdigt och kan därför inte ställas till svars på samma sätt som en vuxen.

På andra sidan står regeringen och de flesta riksdagspartier. Det är till er vi vänder oss:

Försvåra inte vårt arbete med att hjälpa dessa unga i utanförskap. Det är dags att ni börjar leverera drömmar och hopp istället för hårda tag och fängelser.


Olle Eriksson och Jonas Klinteberg, projektledare för Skyddsvärnets projekt Ung inlåst
Jacob Fraiman, ordförande Unga Kris


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.