Publicerad:

Villkora biståndet med avtal om återvändande

SD: Så vill vi banta Sveriges bistånd och använda det bättre

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

SD anser att bistånd ska gå till de länder som migrerande människor kommer från, det bidrar till minskade flyktingströmmar. Och villkora biståndet med återvändandeavtal, skriver Markus Wiechel, Oscar Sjöstedt, Björn Söder och Mats Nordberg.
Foto: TT
SD anser att bistånd ska gå till de länder som migrerande människor kommer från, det bidrar till minskade flyktingströmmar. Och villkora biståndet med återvändandeavtal, skriver Markus Wiechel, Oscar Sjöstedt, Björn Söder och Mats Nordberg.

DEBATT. Regeringens budget kännetecknas av ett rekordstort underskott, motiverat av coronapandemin. Mycket tyder på att alla partier i regeringsunderlaget fått lämna in sin lista över hjärtefrågor. Den resulterande samlingen av disparata satsningar fick sedan etiketten coronahantering.

Ökat internationellt bistånd har ingått i åtminstone Miljöpartiets önskelista. Kostnaderna för biståndet har skenat under den nuvarande regeringen.

2013 låg de, inklusive Sidas och UD:s förvaltningsanslag, på strax under 30 miljarder kronor. 2019 låg de på mer än 44 miljarder, en ökning med 50 procent. Föreslagna biståndsramar för 2021 är hela 52 miljarder kronor, detta för ett år då budgetunderskottet förutspås bli 67 miljarder kronor. I stunder som dessa borde det vara en självklarhet att strama upp biståndet, inte öka det.

Hans Rosling skriver i boken Factfulness att andelen av världens befolkning som lever i verkligt fattiga länder har minskat från 50 procent 1966, till 9 procent 2017. Majoriteten av världens befolkning bor nu i medelinkomstländer. De faktorer som lyft så många länder ur fattigdom är utbildning, ökad handel, frånvaron av väpnade konflikter och ökad personlig frihet.

Med andra ord – om befolkningen får utbildning och sedan inte hindras av makthungriga representanter från sin egen eller andra stater, eller av naturkatastrofer, så följer välståndsutveckling. Sveriges bistånd bör stödja förutsättningarna för sådan utveckling.

Att bevara och skapa fred, är FN:s huvuduppgift och bör ha Sveriges stora och entydiga stöd. Men under sina 75 år har FN växt och inbegriper i dag en lång rad olika organisationer som ofta överlappar varandra. Det finns i dag 15 huvudsakliga sådana, men det totala antalet organisationer och fonder inom FN-systemet uppgår till omkring 35.

Stora summor skattepengar som anslås till internationellt bistånd plöjs ned i FN-apparatens många organisationer. Uppföljningen blir starkt lidande och inte sällan har det uppdagats att svenskt bistånd gått direkt till korruption.

Sverige är ett litet land. Med en större koncentration av biståndet till ett litet urval av internationella organisationer samt till färre länder och färre teman, kan svenska skattebetalares pengar ge största möjliga effekt. Vi vill därför kraftigt minska antalet FN-organisationer som Sverige verkar genom, men prioritera UNHCR, FAO, UNICEF och WFP.


Svenskt bistånd kan också användas till att bromsa utsläpp av växthusgaser i utlandet, något som vi länge propagerat för. Sverige har sedan kärnkraftsutbyggnaden under 1970- och början av 1980-talet, ett av världens allra lägsta koldioxidutsläpp.

Det är därför effektivare att bistå andra länder med att lämna kolkraften, än att finslipa vårt eget mycket rena energisystem.

För att hantera Sveriges nuvarande ekonomiska situation och samtidigt få ett stramare men betydligt effektivare bistånd, behöver följande förändringar göras:

  • Återställ biståndet till 2013 års nivå.

  • Fokusera på de allra fattigaste länderna.

  • Villkora bistånd med återvändandeavtal och ställ krav på grundläggande mänskliga rättigheter.

  • Öka biståndet till långsiktig ekonomisk utveckling, inte minst till industri och infrastruktur i samhällen utanför storstäderna – inklusive flyktingläger som kommit att permanentas – och verka för att stimulera lönsamhet bland de satsade anslagen.

  • Öka ansträngningarna mot korruption knuten inom biståndet.

  • Öka biståndet till klimatbefrämjande projekt såsom fossilfri el och projekt för plantering och industriell vidareförädling av träd.

Vi har länge varit anhängare av ett högt och faktabaserat bistånd. Vi vill att alla människor ska få ett bättre liv och vi anser att det är klokt att ge stöd till de länder som migrerande människor kommer från, inte minst eftersom det bidrar till minskade flyktingströmmar.

Reinfeldts och Löfvens regeringar har dock ändrat förutsättningarna. Eftersom Löfvens regering inte i tid stramade åt det regelverk som regeringen Reinfeldt hade luckrat upp, tog Sverige år 2015 emot ojämförligt flest per capita av de asylsökande till EU. 

För staten är Migrationsverket och polisen exempel på ökade direkta kostnader för detta, men ökade statsbidrag till drabbade kommuner tillkommer. Enbart Malmö får nu omkring 5 miljarder i bistånd varje år. Det internationella biståndet förblir opåverkat och tillåts dessutom växa, trots allvarliga problem här i Sverige, så kan det inte fortsätta.


Markus Wiechel, utrikespolitisk talesperson (SD)
Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD)
Björn Söder, riksdagsledamot utrikesutskottet (SD)
Mats Nordberg, riksdagsledamot utrikesutskottet (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad: