Vinterkräksjuka hos barn: Symtom och lindring

Calicivirus: Så skyddar du ditt barn från vinterkräksjuka

helskärm

FRÅGA BARNLÄKAREN – SÅ GÖR DU

Mejla dina frågor och funderingar om barnsjukdomar och ditt barns hälsa till family@aftonbladet.se.

Du kan vara anonym, men ange en signatur som vi kan använda oss av. Om din fråga besvaras får du ett mejl när Jonas F Ludvigsson har svarat.

Hela familjen ligger däckad i vinterkräksjuka.

Ett scenario man helst vill undvika.

Men går det ens?

– Tyvärr finns inget vaccin mot vinterkräksjukan, säger barnläkaren Jonas F Ludvigsson.

I år har vinterkräksjukan gjort comeback med besked. Efter lättade restriktioner drabbas fler än vanligt. Här svarar barnläkaren Jonas F Ludvigsson på vanliga frågor om vinterkräksjukan.

Vad är vinterkräksjuka? Vilka är symtomen?

– Vinterkräksjukan, eller som vi barnläkare ofta säger ”maginfluensa”, eller med ett annat ord ”gastroenterit”, är mycket besvärligt. Både för barn och vuxna. Vinterkräksjukan beror på viruset Calicivirus som är mycket smittsamt. Det leder till att 70 procent av alla barn haft vinterkräksjukan minst en gång innan de börjar skolan. Förr i tiden berodde de flesta fall av maginfluensa hos barn på Rota-virus men nuförtiden vaccineras alla svenska barn för det under sitt förra levnadsår, så den typen av maginfluensa är mindre vanlig i Sverige nu.

– Typiska symtom för vinterkräksjukan är just kräkningar, ofta följt av ont i magen, diarré och låggradig feber. Det finns också barn som får ont i kroppen och ont i huvudet –som vid influensa (även om mycket små barn med influensa kan ha ont i magen och diarré så är kräkningar mindre vanligt vid influensa, men typiskt för vinterkräksjukan).

Hur kan jag skydda mitt barn från maginfluensa? Går det ens att göra det?

– Det bästa sättet att skydda sig mot vinterkräksjukan är att inte träffa någon som är sjuk, eller som varit sjuk de senaste en till två dagarna. Tyvärr är viruset mycket tåligt, för att ta ett exempel så kan det överleva temperaturer ner till minus 60 grader och upp till 60 plusgrader. Men genom att tvätta händerna, gärna gnugga litet extra och använda tvål, och sprita av ytor där det kommit kräks eller diarré så kan man i alla fall minska risken för smitta. Dock är viruset ganska tåligt även mot handsprit.

Finns det planer om vaccin mot vinterkräksjuka? När kan det vara på plats i så fall?

– Tyvärr finns inget vaccin mot vinterkräksjukan. Däremot har utvecklingen av vaccin mot covid-19 lett till att vi i dag är bättre på att utveckla vaccin och jag gissar att ett vaccin mot vinterkräksjukan står högt upp på önskelistan bland många forskare. Ett hinder för att utveckla vaccin, är att just viruset vid vinterkräksjukan ändrar snabbt på sig och som uppkomsten av omikron visat, den nya covid-19-virus-varianten, så innebär nya varianter ofta att vaccinet fungerar sämre.

helskärm

När ska man söka vård för kräksjuka hos barn?

– För barn som är upp till tolv månader tycker jag att man bör söka vård om barnet har feber och kräkningar mer än några dygn. Vid feber hos barn under tre månader bör man kontakta vården redan första dygnet.

– För barn över året så bör man söka vård om barnet har väldigt många kräkningar, uppemot tio på ett dygn och om barnet ger dålig kontakt eller verkar ”helt utslagen”. Sök även vård om barnet har väldigt ont i magen, alla kräkningar är ju inte vinterkräksjukan. Även om barnet kräks så mycket, eller har så pass mycket diarré, att det gått ner mer än fem procent av sin kroppsvikt bör man kontakta vården.

Så behandlar du barn vid vinterkräksjuka

– När barnet väl är sjukt är det viktigaste att ge barnet rikligt med vätska. Gärna vätskeersättning från apoteket men annars till exempel saft. Ett barn som väger cirka tio kilo och har täta kräkningar och diarréer behöver få i sig cirka en deciliter vätska per timme.

– Ett vanligt fel som föräldrar gör är att de låter barnet dricka fritt – stora klunkar. Det leder ofta till att barnet kräks upp vätskan direkt när de druckit. Ibland fungerar det då bättre att i stället ge en tesked, fem milliliter, var tredje minut, vilket är 20 gånger per timme. Det motsvarar en deciliter per timme. Detta är väldigt arbetsintensivt men det är det jag rekommenderar alla föräldrar som söker för maginfluensa hos sina barn på akuten.

/ Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska institutet samt författare av boken "Barnläkarens Guide - Farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring".