Så utvecklas ditt barn mellan 6 och 12 månader

Barns utveckling 6–12 månader – experten berättar allt om sinnen, omvärldskontakt och barnets rörelser

Publicerad 2020-02-11

Med hjälp av händer och mun utforskar spädbarnet världen och prylar i den.

Sinnen kopplas ihop för att förstå omvärlden

Ett halvår gammalt barn har nästintill fullt utvecklade sinnen.

Nästa steg i utvecklingen blir snarare att koppla ihop dem.

– Bejaka rikedomen och låt barnen uppleva olika saker med sina sinnen, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet.

Sinnen och känslor, 6–12 månader

När ett barn är ett halvår gammalt är luktsinne, känsel, hörsel men även syn i stort sett fullt utvecklade sinnen. Från när ett barn är ett halvår gammalt upp till ettårsdagen sker inte någon tydlig utveckling på respektive sinne.

Däremot ökar synergin dem emellan.

– De första sex månaderna är synutvecklingen primär. Men här, under denna period, blir interaktionen mellan sinnena mer tydlig. Det händer väldigt mycket i den här rollen och det abstrakta tänkandet tar kraft, säger Gustaf Gredebäck.

Som exempel nämner han mat och kläder.

– Världen vävs ihop mer och rent sensoriskt kan ett barn hålla saker i minne över tid. Det kan handla om hur mat ser ut och smakar samt känslan av kläder mot kroppen. De kan relatera till hur något var, upplevdes eller kändes från tidigare till förväntningar om framtiden. Det går mer från sinne till intryck.

Smakar för att lära sig om saker

Med sina händer och sin mun lär sig barnet också om saker är hårda eller mjuka, kalla eller varma, blöta eller torra och så vidare. Användandet av händer har utvecklats rejält och ett barn älskar att använda händerna för att känna på och uppleva saker. 

Alla barnets sinnen används flitigt för att undersöka omgivningen; hur saker känns, luktar, ser ut, smakar och låter. Ett barn lär sig också allra bäst om det använder alla sina sinnen tillsammans med en vuxen i vardagen.

– De fångar upp och skapar en struktur kring olika handlingar och händelseförlopp, säger Gredebäck.

Vid denna ålder förstår också många barn också att saker inte behöver synas för att finnas. Ett barn kan exempelvis komma ihåg att en leksak gömts under ett täcke och förstår att den finns kvar under täcket.

Delar känslor med andra

Hos många barn är det ett vanligt beteende att de skakar på saker som låter eller slår på något. Det hjälper barnet att förstå att när något händer så ger det ifrån sig ett visst ljud.

Rent känslomässigt påverkas barnet mer av sin omgivning och känslor delas mer med andra än tidigare. Är någon i omgivningen förvånad är barnet också förvånat, och så vidare.

Den egna viljan kan också bli starkare. Ett barn vill kunna själv och det är inte ovanligt med protester ifall en förälder försöker hjälpa till. 

Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet.

Professorns tips till föräldrar:

  • “Bejaka rikedomen och låt barnen uppleva olika sker med sina sinnen. Man kanske inte alltid ska ge barnet mosad banan, utan man kan försöka utmana barnet på ett positivt sätt, med sinnena i åtanke. Man kan ge mat med lite större bitar, till exempel gå från puré till en 17-dels ärta. Där har vi en liten utmaning.”

Ett barns kontakt med omvärlden styrs mycket av språket.

Långt innan barnet kan prata själv kan det förstå mer än vad många vuxna tror.

– Det är en samskapande process där barnet behöver sitt eget utforskande och interaktioner, säger Gustaf Gredebäck.

Det är mycket individuellt när ett barn börjar prata och det finns ingen anledning att försöka påskynda talet, heller.

Barnets kontakt med omvärlden, 6–12 månader

Innan ett barn kan yttra ord kan det förstå dem. I denna ålder kan ett barn till exempel vända sig mot nallen eller lampan om det hör dessa ord. 

Vissa barn tar det steget längre och yttrar faktiskt sina första riktiga ord i slutet av denna period. Men det är oerhört individuellt när ett barn börjar prata - och det finns ingen anledning till oro eller försök att påskynda processen som förälder.

– Språkförståelsen växer till sig hos ett barn här. Men det fokuseras egentligen alldeles för mycket på de olika stadierna. Utveckling kan ta väldigt många olika vägar. Sen kan det finnas fall där barn behöver extra stöd på olika sätt men det är en absolut minoritet, säger Gustaf Gredebäck.

Föräldrar hör ord – men är kanske joller

Föräldrar kan tolka det som att sitt barn säger sitt första riktiga ord redan efter sex månader. Men det är något av en subjektiv bedömning. Vissa föräldrar vill gärna konstatera att ett ord har yttrats medan någon annan skulle benämna lätet som ett “joller”. Alltså är det inte ovanligt att man “hör vad man vill höra”.

Mer objektivt går det däremot att konstatera att de flesta barn förstår en bestående del av de vanligaste orden som föräldrarna använder i sin kommunikation med dem.

– Vad gäller språkförståelsen hänger det förstås ihop med vilka ord som sägs där hemma. Det är en samskapande process där barnet behöver sitt eget utforskande och interaktioner. 

Även om barnet inte kan yttra riktiga ord härmar barnet ofta de läten som vuxna gör ifrån sig.  Det är också vanligt att ett barn har egna favoritljud som ofta upprepas. Användandet av enklare rörelser (exempelvis skakar på huvudet för att säga nej) för att uttrycka sig hör också till vardagen.

Andra barn blir intressanta – men för tidigt för lek

Rent relationsmässigt är det inte ovanligt att barn i denna period går in i en blygare fas. De kan också känna oro inför nya saker eller personer som de inte känner till. I samband med detta kan även nyfikenheten inför omvärlden minska en aning samtidigt som ett barn kan upplevas som mer “klängigt”.

Det finns dock nya aspekter som väcker intresse hos barnen: nämligen andra barn. Vid denna ålder är det vanligt att barn börjar le eller krypa fram mot andra barn i samma ålder. Dock är det för tidigt för dem att leka med varandra. 

Barnet är nyfiket på andra barn, och sig själv!

Professorns tips till föräldrar:

  • “Uppmuntra och fira de framsteg som görs. Det finns en anledning att barnet kämpar och vill. Det är roligt att utvecklas – det gäller oss alla. När man bemästrar en utmaning och en ny miljö upplever man en djup glädje. Jag inbillar mig att det är det som barnet går igenom.”
  • “Stressa inte ditt barn och jämför inte för mycket med andra barn. Både när det kommer till rörelser och språk är det ytterst individuellt i denna period när utveckling sker”.

Barnets rörelser förändrar relationen till föräldrarna

När ett barn börjar röra på sig ordentligt öppnas en helt ny värld upp.

Det har en enormt stor påverkan på relationen mellan förälder och barn.

– Det är en dragkamp mellan två positiva krafter, säger Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala Universitet.

Vissa barn lär sig gå kring ett, andra tar det längre tid för. Och allt är helt normalt.

Hur barnet rör sig, 6–12 månader

Många barn kan vid sex månader sitta en kortare stund utan stöd. Vissa barn börjar till och med att förflytta sig vid denna tidpunkt. Detta sker till en början genom att barnet hasar sig bakåt och snurrar runt på golvet. Vissa ålar, andra hasar med hjälp av armarna och en del hasar sig framåt på rumpan med hjälp av ett ben. 

Men det är ytterst individuellt hur mycket ett barn rör sig, hur de rör sig och när de börjar röra på sig för egen maskin. En del barn kryper inte alls mellan att de är sex månader och ett år gamla. Andra lär sig sakta men säkert att krypa och vissa hoppar helt enkelt över krypandet och börjar gå direkt. En del lär sig gå efter ett år.

– Mellan 6 och 12 månader sker nästa motoriska steg och här blir det svårare och svårare att hålla sig inom täta åldersspann. Bålen stärks och de rullar, hasar eller går. Men det är ytterst individuellt när de olika stegen sker, säger Gustaf Gredebäck.

En mer gemenskap egenskap hos barn är att de har en vilja att lära sig på egen hand.

– När ett barn ställer sig upp och försöker gå ramlar de ofta. Man tänker “gud, vad barnen slår sig och får ont”. Ändå gör de om det. Det finns alltså en sådan ingående vilja att lära sig och pröva gränserna. 

Vanligt med oro från föräldrarna

När det kommer till gång lär sig vissa barn vid denna ålder att gå med hjälp av att hålla någon i handen. Att gå utan stöd är däremot inte enkelt, och de flesta väntar ytterligare några månader efter ettårsdagen innan de går helt själva.

Men när ett barn börjar röra sig själv – oavsett när det är – sker en stor förändring i relationen mellan förälder och barn.

– I grunden har föräldrarna upp till denna punkt definierat alla ramar för barnet. Du har mer eller mindre haft 100 procent kontroll över en människa som inte kunnat röra sig själv. Sen kommer helt plötsligt en period där barnet kan krypa iväg från föräldern – och då finns det till exempel trappor att ramla ner för och skåpsluckor att öppna.

– Då är det vanligt att man som förälder börjar känna stress. Egentligen är det en dragkamp mellan två positiva krafter: Närheten och tryggheten med barnens vilja att utforska. 

Stora rörelser blir små – pincettgrepp

Utöver själva förflyttningen börjar stora rörelser bli små. I stället för att använda hela handen för att ta tag i något börjar barn i denna ålder att använda pekfingret och tummen. Ett uttryck för detta är “pincettgreppet”.

När barnet börjar röra sig, krypa, hasa eller kanske till och med gå öppnar en ny värld upp sig – både för barnet och för föräldrarna.

Professorns tips till föräldrar:

  • “Hitta balansen. Det är en förälders ansvar att se till att det ska gå bra men det är viktigt att se barnets behov av utforskande och ge sig själv tid och ha energi nog för att understödja det. Man ska tänka på att det är en process som är positiv för barnet. Det kan vara bra att ibland ta ett steg tillbaka och i stället finnas där när barnet behöver det.”

  Prenumerera på Familys nyhetsbrev

Aftonbladet Family har skapat ett nyhetsbrev med erbjudanden, veckans snackisar och bästa krönikor. Klicka här för att få del av detta kostnadsfritt varje tisdag!

ANNONS

Populära produkter för den lilla:

I samarbete med

Prisjakt.nu