Gabriel, 11, är särbegåvad – ska börja nian
Fem procent av Sveriges elever är särskilt begåvade
Uppdaterad 2020-08-25 | Publicerad 2020-06-23
Gabriel Isenfors är 11 år. Och smartare än en femteklassare.
– Man får prata om att man har en liten Zlatan hemma men inte om man har en Einstein. Folk tror att det finns ett människovärde i detta, men det gör det inte, säger Gabriels mamma Malin Isenfors.
Det var när i dag 11-årige Gabriel Isenfors var mellan sex och nio år som känslan av att vara annorlunda i jämförelse med jämnåriga började krypa fram.
– Jag var mer intresserad av forskning och liknande saker, sen var jag bättre på matte.
Han minns lektionerna i skolan och säger att det kändes som ett fängelse. Dag ut och dag in i fyra års tid lärde han sig ingenting. Han, som redan låg flera steg före, kände sig understimulerad.
– Det var väldigt långtråkigt. Jag tänkte att det någon gång kommer vara klart och att jag då kommer att kunna leva ett bra liv. Jag började må dåligt och blev mer och mer frustrerad. Jag hade problem med humöret och började känna mig deprimerad hemma.
Även föräldrarna märkte att något inte stod rätt till. Till sist fick Gabriel träffa en skolpsykolog som konstaterade att han är särbegåvad. Det innebär att han har ovanligt högt IQ och är väldigt snabblärd. Fem procent av alla elever i Sverige är särbegåvade, vilket motsvarar cirka en i varje klass. Malin Isenfors, Gabriels mamma, berättar att de i efterhand såg flera tecken på Gabriels begåvning men att de där och då inte förstod.
– När Gabriel var åtta år åkte vi utomlands och han gick fram och pratade engelska med några, då hade vi ingen aning hur han lärt sig så bra utan tyckte bara att det var jättekul.
– Han lärde sig även instrument som saxofon, som han spelar än i dag, och kunde direkt läsa alla noter perfekt.
Lever som en 11-åring på fritiden
Gabriel fick till en början en extralärare i matte. Men sedan fick han ett erbjudande om att flytta upp tre klasser, från årskurs fyra till sju. Han minns första dagen med de äldre eleverna, att de blev förvånade när de fick se sin yngre klasskamrat. Men han kände nästan direkt att han hittat hem. Nu har han gått ut åttan och till hösten väntar nian.
– Jag känner mig mer hemma i de högre klasserna för där lär jag mig något, man ska kunna lära sig i skolan.
Gabriel är en åttondeklassare i skolan men på fritiden är han en elvaåring. Då umgås han med sina jämnåriga kompisar och spelar Pokémon och hoppar studsmatta. Hans bästa vän Edvin hittade han dock i den nya högre klassen.
– Men han har inte en 15-årings privilegier, säger Malin.
Favoritämnena är NO, musik och matte, som är lättast. En gång i veckan läser han matte på gymnasiet och har redan tentat av nationella proven i matte för årskurs ett med toppbetyg. Nästa år planerat han att läsa klart gymnasiematten. Framåt väntar gymnasium och sen universitet.
Vet du vad du vill göra i framtiden?
– Jag vill bli någon form av forskare, helst inom rymden.
”Man får inte säga att ens barn är Einstein”
Om inte Gabriel fått hoppa tre klasser hade han blivit en hemmasittare. Han hade gått in i väggen och tappat allt, tror Malin. Enlig henne har de haft tur som hade en skola som lyssnade på dem och ville möta Gabriels behov, men generellt är kunskapen låg kring särbegåvade personer.
– Det är en till två elever i varje klass som inte syns, som inte har sin rätt i samhället. Precis som barn som behöver mer stöd för att de ligger några steg efter behöver dessa barn lika mycket anpassning, om inte mer.
Hon är engagerad i Riksförbundet för särskild begåvning och Filurum som är ett nätverk för särbegåvade och deras familjer. De är 2 700 medlemmar som stöttar varandra, genom nätverket kan Gabriel träffa barn som tänker som han. Den största missuppfattningen är att dessa barn är högpresterande, snarare handlar det om att de har en snabbare inlärningsförmåga.
– Det handlar om att de har en inlärningskapacitet som är otroligt snabb. Därför känns det som en tortyr att behöva repetera samma sak dag efter dag i skolan.
Malin upplever att man inte får prata om dessa barn, att det anses som skryt.
– Man får prata om att man har en liten Zlatan hemma men inte om man har en Einstein. Folk tror att det finns ett människovärde i detta, men det gör det inte, det är inte så att man är bättre än någon annan. Vi måste våga prata om det här också.
Om det var mindre tabubelagt skulle kanske dessa barn upptäckas tidigare, innan det är för sent. Malin och Gabriels pappa visste själva inget om särskild begåvning, innan Gabriel. Nu när Gabriels lillasyster visar samma tecken vet de vad de ska göra.
– Vi har lärt oss otroligt mycket och ser alla fel vi gjort som vi tar med oss.
FAKTA: Särbegåvning
Att vara särbegåvad innebär att personen i fråga har ett högt IQ och lär sig snabbt, är logisk, intellektuellt nyfiken och har en förmåga till analytiskt tänkande.
Det var 2010 som skollagen förtydligades gällande särskilt begåvade elever. Nu står det att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Om man inte fångar upp barn som är särbegåvade kan det bland annat leda till skolvägran, stress och depression.
Källa: Skolverket, Trygg-Hansa.
