Bedragare tog Cecilias livsbesparingar: ”En miljon kronor är borta”

Polisen: Dessa två saker ska du inte göra

Publicerad 2022-10-24

Investeringsbedragarna är oerhört skickliga och ständigt på hugget.

Läsaren Cecilia råkade ut för deras hänsynslösa metoder och vill nu varna andra.

– Jag har alltid varit sparsam, detta var min buffert. Och de tog allt jag hade, jag har inte ens en krona kvar, säger hon.

Nyligen gick Finansinspektionen, FI, ut med en varning gällande investeringsbluffarna och deras nya, sofistikerade sätt att luras.

– Vi märker att nästan alla kan drabbas. Även personer som i jobbet håller på med ekonomi blir lurade, sa Lars Malmström, chef för konsumentavdelningen på Finansinspektionen i en intervju med FOMY.

I artikeln sa han vidare att bedragarna lockar privatpersoner att investera i välkända och okända företag samt olika kryptovalutor. En av deras metoder är att skapa till synes trovärdiga investeringssajter som är väldigt lika etablerade värdepappersbolags sajter eller att kapa kända företags namn.

”Kommer inte se mina pengar igen”

Cecilia, en kvinna i 45-årsåldern, läste artikeln och kände igen sig.

– Det är som står i artikeln är exakt det som hänt mig. Jag är nu rätt så säker nu på att jag inte kommer se mina pengar igen.

Fram till nyligen hade hon lite hopp kvar. Hon hade mejlkontakt med bedragarna som lovade att hennes pengar som plötsligt inte längre syntes på hennes konto på deras sajt skulle snart synas igen.

Men sen försvann deras sajt och telefonnumren som de ringde från stängdes av.

– Det är fruktansvärt att någon kan göra så, säger hon.

Allt började i somras när hon läste ekonominyheter på nätet och såg en annons som handlade om att investera i kryptovaluta, där en kändis togs upp som exempel på hur han tjänat mycket pengar på detta. Eftersom hon tyckte att annonsen var i en trovärdig kontext klickade hon på den och anmälde intresse.

– Allt såg äkta ut. Annars skulle jag aldrig gjort det.

Sedan gick det fort.

”Sa att min bank brukar vara besvärlig”

Sammanlagt var det tre personer som både ringde och mejlade henne. Samtliga var trevliga, pratade svenska och ringde från svenska telefonnummer.

De avrådde Cecilia från att skicka pengar från sitt ordinarie konto hon har i en svensk storbank, utan tipsade om en annan storbank, som enligt dem ”inte krånglade”.

– De sa att min bank brukar vara besvärlig med överföringar till utländska banker som handlar med kryptovaluta.

Därefter hjälpte de till att göra överföringar. Först till en bank som handlar med kryptovaluta, och sen till deras egen hemsida. Där fick Cecilia en personlig kontakt som hjälpte henne med investeringar i både kryptovaluta och råvaror.

I början såg allt bra ut, värdet på Cecilias kryptokonto växte snabbt.

Men sen plötsligt en dag när hon skulle in och kontrollera saldot på sidan hade hemsidan försvunnit. Mannen som var hennes kontakt sa att de skulle överföra pengarna till en ny hemsida, ”där det var bättre att göra affärer ifrån”. Sen dess är hennes pengar borta och ingen svarar längre på hennes mejl.

”Vill varna andra”

Cecilia är gift och bor i en mindre svensk stad. Pengarna som hon blivit av med, cirka en miljon kronor, var hennes livsbesparingar som hon hade haft investerade i aktier och fonder.

En del av dessa pengar skulle gå till att köpa hennes barns första lägenhet.

Nu vill hon varna andra.

– Jag skäms och räknar inte längre att med att få tillbaka mina pengar överhuvudtaget, men vill berätta då det kan kanske hjälpa någon annan, säger hon.

Polisen: Det är rätt vanligt

Cecilia gjorde en polisanmälan och ärendet handläggs nu av bedrägerisektionen i Region Väst.

Det som Cecilia råkat ut för, hur vanligt är det?

– Jag kan inte uttala mig om det enskilda fallet på grund av förundersöknings­sekretess. Men generellt när man pratar om investerings­bedrägerier är det rätt vanligt, säger Patrik Kågegård, polisinspektör på Bedrägerisektionen Region Väst.

Polisinspektör Patrik Kågegård.

Han säger att investeringsbedrägerier fortsätter och att polisen inte ser några tecken på att detta fenomen skulle ha avtagit.

– Det rör sig ofta om stora belopp vid varje brottstillfälle vilket gör att brottsvinsterna blir väldigt stora i förhållande till antalet brott.

Enligt polisen är den mest förekommande metoden att att man klickar på en annons eller länk där man sedan ombeds fylla i sitt namn och telefonnummer för att sedan bli kontaktad av investeringsföretaget. Annonsen eller länken kan till exempel finnas på Facebook eller på vanliga nyhetssajters webbsidor. Ibland används kända namn som har ”lyckats” med sina investeringar.

– När man sen blir uppringd kan det vara både av svensktalande och engelsktalande personer som utger sig för arbeta på just det företag som annonsen gör gällande. Man ombeds oftast investera en mindre summa till att börja med. Man får då också en inloggning till sin ”egen sida” på företagets plattform så man kan följa sin investering och se hur den växer. Ibland förekommer det också att man ombeds ladda ner ett externt program, till exempel AnyDesk som möjliggör för gärningsmannen att styra din dator och då ”hjälpa till” med att skapa konton.

Försöker spåra transaktioner

Sedan blir det som i Cecilias fall: man ser sen sin investering växa och uppmanas att investera mer så vinsten ska bli större.

– Det hela är självklart ett medel för att komma åt så mycket pengar som möjligt. Både vinsten och plattformen du ser dina pengar växa på existerar inte utan dina pengar går någon helt annanstans, säger Patrik Kågegård.

Hur stor är chansen att få tillbaka sina pengar i ett sånt här fall som Cecilias?

– Jag skulle säga att chansen att få tillbaka sina pengar är tämligen liten tyvärr. Inte sällan går pengarna utomlands och i vissa fall omvandlas de till kryptovaluta vilket gör det svårare för oss att säkra pengarna då tanken med krypto är just anonymiteten.

Polisen gör i samtliga fall ett utredningsarbete som exempelvis består i att spåra transaktionerna.

– I vissa fall stannar pengarna i Sverige och då är möjligheterna för fortsatt utredning större då det är svenska banker och man kan då misstänka mottagaren för penningtvätt. Går pengarna utomlands så kan kontakt med åklagare göras för att få beslut om internationell rättshjälp mot mottagarland skall göras och på så sätt eventuellt kunna lagföra någon. Men utöver själva utredningsdelen så kan polisen informera om fenomenet så färre blir utsatta för brott.

 

MISSA INTE: FOMY:s nya Facebook-grupp ”Kvinnor & börsen”!

 

Publisert:

LÄS VIDARE

Följ ämnen i artikeln

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Hans Österman
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET