Växtbelysning – Bosse Rappnes bästa tips

Så enkelt fixar du växtbelysningen till dina krukväxter

Publisert:

Växtbelysning kanske verkar krångligt, men det är det inte alls, det är faktiskt superenkelt och gör otroligt mycket för växterna. Trädgårdsmästare Bosse Rappne på Ulriksdals slottsträdgård tipsar hur du ger växterna mer ljus i vinter.

Vi vet så väl att växterna får alldeles för lite ljus vintertid och ändå är vi många som inte gör något åt det. Det verkar så krångligt med växtlampor och speciella ljus, vad ska man satsa på egentligen? Men, det är i själva verket inte alls något konstigt, du kan ta vilket lysrör eller lampa som helst till dina växter, det enda du behöver ha koll på är att den är tillräckligt stark, över 1 000 lumen. Bosse Rappne. trädgårdsmästare på Ulriksdals slottsträdgård förklarar.

– Nu i november blir det bara mörkare och mörkare och egentligen vänder inte ljuset förrän i slutet av februari. Det här påverkar naturligtvis våra krukväxter, säger Bosse Rappne. De flesta av våra krukväxter kommer från tropiska eller subtropiska områden världen över. Platser som är varma året runt och dygnet runt, precis som vi har det inomhus här hemma. Men det som skiljer hemmet från tropikerna är att där blir det ljust runt sju på morgonen och sedan blir det mörkt klockan åtta på kvällen.

Vintern i Sverige är som bekant en mörk historia. Solen segar sig kanske upp någon gång mellan åtta och nio och försvinner redan tidigt på eftermiddagen och det blir alldeles för lite ljus för växterna.

Växtbelysning är betydligt enklare än de flesta tror, säger Bosse Rappne.

– Växter är precis som vi människor, de transpirerar, alltså svettas, och då behöver de fylla på med ny vätska. Men eftersom ljuset utomhus är alldeles för svagt och för få timmar under dygnet så räcker inte det för påfyllnad. Det växterna gör då är att automatiskt släppa ifrån sig blad och då börjar de längst ner på stammen och fortsätter sedan uppåt och utåt på växterna. Det de spar till sist är själva tillväxtpunkten eftersom det här är en överlevnadsinstinkt, säger Bosse Rappne.

Vill du ha friska och pigga krukväxter som inte slokar och tappar blad under vinterhalvåret ska du se till att de får tillräckligt med ljus. Det är helt enkelt växtbelysning som gäller. Och det behöver inte alls vara svårt eller krångligt. En vanlig lysrörsarmatur eller en ledlampa fungerar alldeles utmärkt. Det behövs inga speciallampor eller särskilda färgade lampor. Det du behöver hålla koll på när du väljer lampa är hur många lumen den har.

– Växtbelysning kan verka hur krångligt som helst, säger Bosse Rappne. Man kan läs på nätet att det ska vara blått ljus, rött ljus eller blandade färger. Skippa det.

En helt vanlig lysrörsarmatur fungerar utmärkt som växtbelysning under vintern.

– I det här fönstret har vi hängt upp en helt vanlig, enkel lysrörsarmatur på 2x35 watt, som går att köpa i vilken bygghandel som helst, och det räcker för att växterna ska trivas. Den här är också IP 65 klassad vilket gör att du kan ha den i ett växthus, säger Bosse Rappne. Här har jag en ljusmätare och den mäter ljuset i lux. När man köper lampor så handlar det ofta om hur många watt de har, 15, 25, 60 watt. Men det här med watt, det har fallit ur lite grann för numera när det är så vanligt med LED-armaturer och lysrör så är det egentligen lumen man mäter. Och lumen gör man om till lux när man mäter ljusstyrkan som lampan ger ifrån sig. När jag mäter så ser jag att den här armaturen ger ifrån sig 2 226 lux och det är väldigt bra.

De flesta växter tycker inte om när ljuset är under 1 000 lux, då slutar växten att fungera.

En gråmulen novemberdag ger inte mer än 500–600 lux i ljus.

Vad händer då om jag släcker den här växtbelysningen då? Ja, en så här mulen novemberdag då är det inte mer än 500–600 lux och det är långt ifrån tillräckligt. Och så här mörkt är det långa tider under vintern vilket gör att krukväxterna inte mår så himla bra, säger Bosse Rappne.

Växtbelysningen har man tänd på dagen. Växter, människor och djur vill ha samma sak. 16 timmar dag och 8 timmar natt. Skulle ljuset kännas för skarpt när du är i samma rum kan du naturligtvis stänga av de timmarna.

– För stora växter eller större ytor kan det vara bra med en lång armatur som ger mycket ljus. Det här är en LED-armatur för mer professionellt bruk, den kostar runt en tusenlapp, och när jag använder luxmätaren här så ger den här på ungefär 50 centimeters avstånd ungefär 4 600 lux vilket är jättebra för växternas tillväxt, säger Bosse Rappne.

Vissa armaturer har vitt ”glas” framför lamporna och de tar bort en hel del av ljuset, så välj gärna en armatur med klart glas.

– Här är en annan lampa, betydligt billigare, den här kostar runt 300 kr, en LED-armatur mer för hemmabruk, säger Bosse Rappne. Och här ser vi att den ger ungefär 5 000 lux också på cirka 50 centimeters avstånd. Här går inte plasten att tas bort men den ger väldigt bra med ljus ändå.

Vill du ha jättemycket ljus ska du hänga armaturen riktigt nära, ju närmare ljuskällan desto högre ljusstyrka.

Håll utkik efter lumen-talet. Ju högre desto bättre.

Vill du inte ha lysrör utan något snyggar kan du sätta i en LED-lampa i dina vanliga fönsterlampor. Kom ihåg att titta på lumenvärdet när du köper lamporna, det kan gärna ligga på uppåt 2 000 lumen eftersom lamporna ofta hänger en bit ifrån växterna.

– De här LED-lamporna är på 18,5 watt vilket motsvarar en gammak klassisk glödlampa på 120 watt vilket ger upp till 2 000 lumen. Den kostar ungefär 120 kr och ser ut som en vanlig gammal hederlig glödlampa men den blir inte alls varm, vilket är bra eftersom växternas transpiration ökar annars, säger Bosse Rappne.

Vill du inte ha lysrör kan du sätta LED-lampor i dina vanliga fönsterlampor, det blir också bra växtbelysning.

Behöver du ljus till växterna i till exempel garaget kan det gå bra med en vanlig bygglampa. Är den tillräckligt stark räcker lumentalet gott och väl till.

– Den här bygglampan ger 15 000 lux om du placerar den 10–15 centimeter från växterna vilket är riktigt, riktigt bra för tillväxten, säger Bosse Rappne. Flyttar du den längre ifrån sjunker luxtalet så klart. Det är ganska bra drag i den här lampan också.

Välj gärna LED-lampor, de blir inte så varma, växter är precis som vi, de transpirerar när det blir varmt och då är risken större att de torkar ut och tappar bladen.

– Om vi sammafattar det här lite kort. Om du till exempel ska övervintra medelhavsväxter i garaget eller på vinden där det är lite svalt så satsar du på en rejäl armatur som ger mycket ljus och där behöver du kanske inte tänka på att det ska vara så himla snyggt, säger Bosse Rappne. Behöver du växtljus i till exempel vardagsrummet så satsar du på en LED-lampa, det går alldeles utmärkt. Men framför allt, lys på dagen, 16 timmar ljus, åtta timmar mörker. Det är vad växterna vill ha och då mår de riktigt, riktigt bra. Sedan tycker jag att man sätter dem på en timer så man slipper hålla reda på när man tänder och släcker dem. Skarva dagsljuset helt enkelt då blir det dubbla mängden ljus, både uteljus och lampljus, och det brukar bli väldigt, väldigt bra.

Det här är lumen

När de gamla glödlamporna slutade tillverkas var det LED-lampan som ersatte dem. LED står för Light Emitting Diode och består av små högintensiva lysdioder istället för glödtrådar. Ljuset skapas på ett annat sätt jämfört med de gamla glödlamporna vilket har gjort lampan både mer miljövänlig och prisvärd. Ljusflödet och styrkan på lampan mäts i lumen i stället för watt.

Räkna om lumen till traditionella watt

När du ska välja styrka kan det kännas som en djungel. Men man kan översätta glödljuswatt till lumen så här:

  • 15 W motsvarar ungefär 90 lm
  • 25 W motsvarar ungefär 200 lm
  • 40 W motsvarar ungefär 450 lm
  • 60 W motsvarar ungefär 800 lm
  • 75 W motsvarar ungefär 1 000 lm
  • 120 W motsvarar ungefär 2 000 lumen

Det betyder att när du ska välja en LED-lampa till växtbelysning ska den ha allra minst 1 000 lumen, gärna ännu mer.

Utforska Livsstil

Om skribenten

  • Nina Kindbro började vikariera på Aftonbladet 2002 som redigerare och blev anställd 2006 som redigerare på Härligt hemma. Därefter har hon arbetat med en mängd olika bilagor och även varit redaktör för oneshots som Retro och Hund. Sedan 2018 arbetar Nina Kindbro som reporter och redaktör på Aftonbladet Mat & dryck och trädgårdsreporter på Härligt hemma där hon bland annat gjort TV-inslag med Bosse Rappne på Ulriksdals Slottsträdgård. Utbildning: Tidningsdesign, RMI Berghs, fackpress, Poppius journalistskola, detaljtypografi, RMI Berghs, informationslinjen, Hellidens folkhögskola, litteraturvetenskap, Stockholms universitet.