Drömmen slog in – nu är den underjordiska trädgården klar

Så vill Johan och Linda bli självförsörjande mitt i spenaten

Publisert:

OSBY. Drömmen är att bli självförsörjande.

Vägen dit går genom ett underjordiskt subtropiskt växthus.

– Det är väldigt speciellt att kunna gå ut och ta äpple, potatis, sparris eller apelsiner och käka direkt, säger Johan Johansson Frodig.

Om man svänger av från allfarväg 23 öster om Osby i norra Skåne och fortsätter I samma väderstreck på en slingrande väg förbi både Kalhult och Kulhult och strax därefter tar in på en skumpig skogsväg har man kommit rätt.

Vid vägens slut, som tagen ur en Astrid Lindgren-värld, ligger ett gammalt torp från slutet av 1800-talet, en lada som kan vara äldre än så – och en underjordisk subtropisk trädgård.

Reskassan blev handpeng

Ägarna Johan och Linda Johansson Frodig är födda i Kristianstad och längtade efter ett annat liv. Men först skulle de göra en riktig långresa på två år. 2014, när de efter ett år på resa kommit till Malaysia, dök bostadsannonsen upp. De åkte hem och använde resten av reskassan som handpeng.

– Det är en bra bit kvar till att bli självförsörjande, absolut. Men det är ett mål vi jobbar mot, säger Linda.

– Det är så härligt att kunna plocka sina egna grejer. Man har hört det många gånger, men det är väldigt speciellt att kunna gå ut och ta äpple, potatis, sparris eller apelsiner och käka direkt. Det är en skön känsla – och helt obesprutat, säger Johan.

Upp till taket i det nya subtropiska växthuset är det som mest sex meter.

På de 3,6 hektar stora ägorna finns också ängar, skog, flera dammar (med karp, öring och kräftor), sandstrand, en mosse där tranorna dansar varje vår och ett medelhavsväxthus med kiwi, den stora vindruvan kyoho von botrus, dadeldruvor och surinamkörsbär.

37-årige Johan och 33-åriga Linda Johansson Frodig är födda i Kristianstad och längtade efter ett annat liv. Väl på plats i huset föddes dottern Ametista, nu tre år.

Sex meter i tak

– Det är växter för samlare, det är inte så många andra som köper. Medelhavsväxthuset testade vi först och det har hållit frostfritt i sex år. I februari–mars i år, när det blev minus 17, hade vi minus tre därinne. Vi ville ha det lite varmare i nya växthuset så vi grävde djupare, ner till 2,5 meter. Där är det sju grader konstant i jorden, säger Johan.

Bananer i Johan och Lindas växthusodling.

Upp till taket i det nya subtropiska växthuset på knappt 500 kvadratmeter är det sex meter som mest.

– Jordvärmen är basen i uppvärmningen, precis som i det andra växthuset. En pool ska vara uppvärmd året runt och avge mycket värme. De flesta av våra växter överlever ner till minus fem, men det behöver vara frostfritt för att bananer och papaya ska överleva.

 Så småningom ska det kännas som att gå i en subtropisk skog, är tanken.

Bygget av det nya växthuset drog i gång i februari, redan under den andra helgen i juli hade de smygöppning. Kvart över tio var det fullt på den nya parkeringen, trots förbokade besök.

Trädgårdsresor jorden runt

– Då hade Johan två, tre visningar om dagen. Det var jätteroligt, vi uppskattar att runt tusen personer var här i somras, säger Linda.

Själva trädgårdsintresset hade Johan med sig hemifrån. När kompisarna åkte till fjällen eller solen på skolloven åkte han och familjen till olika trädgårdar världen runt.

– Vi åkte ett par, tre gånger per år till en massa länder i Europa och en del i Asien. Vi har knappt varit någonting i Sverige, det är nästan pinsamt, säger Johan.

Under vinterhalvåret jobbar Johan som programmerare, resten av året jobbar han med trädgården. Linda, som är planarkitekt, kan jobba hemifrån i perioder.

”Kör från Sundsvall”

Inne i det stora växthuset står runt 500 växter på tillväxt. Så småningom ska det kännas som att gå i en subtropisk skog.

Chinese waterhoney peach klassas som världens godaste persika.

Flertalet av växterna finns inte någon annanstans i Sverige. Eller vad sägs om japanska kaki, malaysisk röd guava och blå javabananer?

– Många kör från Stockholm, Sundsvall och Göteborg för att köpa ovanliga växter, säger Linda.

Johan guidar bland de exotiska växterna:

– Det här är riktigt ovanligt, det är en malaysisk röd guava. De får två frukter där uppe så den ska bli kul att smaka. Och det här är white sapote som har stora frukter. De smakar precis som vaniljglass och är jättegoda. Här är papaya och röd banan.

Asien har en speciell plats

Johan visar en riktig raritet, blå javabanan, i dag är den drygt en meter hög.

– Nästa år växer den troligtvis tre meter, minst. Men när den har rotat sig så växer den snabbt. Den kan bli fyra-fem meter hög. Har vi tur kan den ge frukt nästa sommar.

Asien har helt klart en speciell plats i växthuset, såväl som i hjärtat.

Inne i det stora växthuset står runt 500 växter på tillväxt.

– Just Kina och Japan har en frukttradition där borta som är något i särklass. Här är chinese waterhoney peach som är klassad som världens godaste persika av kännarna. Jag håller med, vi käkade den när vi var vid en stor persikoodling utanför Peking. Den var kolossalt god. Sen fick vi en frukt på vårt träd och den var helt fantastisk. Det är stora frukter, helt vita.

Det är långt ifrån ogräsfritt i växthuset, men ogräset har ett specifikt syfte: att stoppa skadeinsekter.

”En av rariteterna”

– Skadeinsekterna går på ogräset istället för växterna. Det är mer som det är i naturen, att skadeinsekterna är utspridda lite överallt så man märker inte av dem. Hade man hållit rent från ogräs här skulle skadeinsekterna bara gått på växten.

Nytillväxt på mangoträd.

Det vackra olivträdet, som enligt leverantören är Sveriges äldsta, ramas in av generösa mängder lavendel innanför de stora stenarna som kom fram vid utgrävningen av växthuset. Nu har den hittat sin plats precis innanför ingången.

Vilken är den mest sällsynta växten ni har?

– Blå javabanan. Det tog tre år innan jag hittade den. De kan variera från planta till planta, de kan bli riktigt blå men också turkosa. Det är en av rariteterna, den är riktigt ovanlig.

Under vinterhalvåret jobbar Johan som programmerare, resten av året jobbar han med trädgården. Linda, som är planarkitekt, kan jobba hemifrån i perioder.

Saknas någon växt?

– Jag letar hela tiden efter ovanliga sorter. Men jag har fått tag på rätt mycket av dem jag verkligen vill ha, som pakistanska mullbär, ätbar bambu av de bra sorterna, avokado, kaki och papaya.

Om du skulle välja en växt av alla, vilken skulle det vara?

– Det stora fikonträdet, Sveriges äldsta fikonträd som är 150 år, hade jag velat ha kvar. Bladen gör att jag associerar till barndomen när vi var mycket vid Medelhavet och reste. Fikon har fastnat hos mig: hela trädet, lukten och smaken av fikon.

5 000 växter

Men Johan och Linda har inte bara jobbat med växthuset. Totalt har de planterat mer än 5 000 växter sedan husköpet, nära en femtedel av dem är rhododendron som kantar gångvägarna på ägorna.

– Det fanns en enda när vi flyttade in, vi har satt 849. En av de största privatsamlingarna i Sverige har väl 1.100, men han har samlat i hela sitt liv. Vi börjar ta in på honom nu, säger Johan och ler brett.

Det franska randiga fikonet panache.

Rariteter i växthuset

• Pawpaw från Nordamerika.
”De är ovanliga, jag förstår inte varför de inte säljs mer i Sverige. Pawpaw är en liten udda växt för nordiskt klimat, de klarar minus 25-30. Frukterna är stora som en mango och de smakar precis som en blandning av banan, mango och ananas”, säger Johan.
• Panache, franska randiga fikon.
”De är jättegoda, men med en helt annan smak, mer hallonsmak.”
• Kinesisk vattenpersiska.
”Det är världens godaste persika”, säger Johan.
• White sapote, finns i Mexiko och ­Centralamerika.
”Den smakar precis som vaniljglass och har stora frukter.”
• Malaysisk röd guava.

Innan du bygger växthus

• Kolla med kommunen vilka bestämmelser som gäller.
• Gräv ner till minst en och en halv meters djup, ju djupare desto varmare.
• Fyll på med matjord.
”Det är rätt djupt med matjord för att vi ska slippa vattna. På sommaren kanske vi vattnar en gång i månaden, växterna får leta sig ner med rötterna. Så det sköter sig självt rätt mycket”, säger Johan Johansson.

Odling med gamla anor

• En första variant av växthus kom redan på romartiden. Men de första moderna växthusen uppfördes i Italien under 1500-talet. Därifrån spreds tekniken vidare till Nederländerna och England och därefter till övriga Europa. Det var dyrt att bygga växthus och de exotiska växterna var inget som vanliga hobbyodlare hade råd med. Växthusen uppfördes främst på slott, herresäten, kloster och universitet.

Utforska Livsstil

Om skribenten

  • Christina Nordh har jobbat på Aftonbladet sedan 1989 och har bland annat varit redigerare och biträdande nattchef på papperstidningen. Under ett år var hon nattchef på Punkt SE innan hon återvände till Aftonbladet. Hon har också jobbat online som webbredaktör, mobilredaktör och lokalredaktör. Hon är nu tillbaka på print som reporter. Christina Nordh har ett förflutet på Sydsvenskan och Arbetet i Malmö samt på Kristianstadsbladet. Hon tar gärna emot tips via mejl.