Grattis, kungen

Jan Scherman: Du är ett enastående exempel på att monarkin är helt ur tiden

Eders majestät Carl XVI Gustaf, och ärade läsare!

I denna för kungen och för vår nation så högtidliga stund vill även jag gratulera.

70 år är ingen ålder nuförtiden. Och det är en glädje att se kungen vid så god vigör. Kungen är ju ett enastående exempel på en så kallad inverterad hälsokur. Alltså, mycket festande, goda drycker i glada grabbars lag och mängder av högtidliga middagar. Här kan GI, 5:2, juicefasta, LCHF och bara vatten slänga sig i väggen. Du är förstås också en friluftsmänniska där älgjakterna varit viktiga. Spring i skogen och spring på krogen, bra kombo.

Måste erkänna att jag inte blivit inbjuden till födelsedagsfesten.

Det var ju förresten länge sedan du bjöd in mig till något av dina evenemang. Jag var chef på TV4 på den tiden, och vi hade nytta av varandra. Du och din familj drog storpublik när ni ställde upp och blev intervjuade hos Malou von Sivers eller Lasse Bengtsson. Kanske lite ålderstigen demografi. Du vet, annonsörerna vill ha unga tittare. Men jävligt mycket mängd är också okej.

Och jag fick gå på fina kalas och lära känna nya människor. Satt förresten vid samma bord som Silvia när det var fest på Operan i Göteborg. Drottningens Childhood fyllde tio år. Kommer du ihåg att jag var med och drog igång en insamling genom Bingolotto till Childhood när Silvia fyllde 60? Du var måttligt förtjust, tyckte på ett möte vi hade att Silvia alltid kom i rampljuset. Det är inte lätt av leva med någon som alltid kommer före. Särskilt när man är kung.

Det här blir kanske inte bara idel ädel lovord såsom är brukligt vid högtidstal. Du minns säkert också själv plumparna i protokollet. Du åkte till sultanen Hassanal Bolkiah av Brunei och berömde denne diktator för att han på sin födelsedag brukade skaka hand med alla undersåtar som kom till hans palats. 

Många handskakningar blev det.

Och en imponerande närhet till folket, sade du. Din kompis finansmannen och miljardären Philip Sörensen var med och spelade väl mest golf. Han intervjuades vid någon vacker green och svepte med handen ut över golflandskapet med orden – här kan jag inte se något förtryck. 

Denne Philip Sörensen ringde mig en dag och skrek i telefonen att det var fruktansvärt att vi drev med kungahuset i tv-serien Hey Baberiba.

Philip lovade att du skulle medverka i en kokbok som TV4 skulle få ge ut med ditt signerade sopprecept – Hey Baberiba-soppa. Kul idé, men föll på kravet att vi skulle sluta driva med dig i de där reportagen som gick under rubriken ”Familjen”.

Hörde förresten av tidigare statsrådet Ulrica Messing att du tittat noga på alla tv-avsnitten. Och du klagade på att det var svårt att sköta jobbet – när du invigde något så hörde du fnissningar i publiken. Någon tryckte en tårta i ansiktet på dig. Jag tyckte synd om dig. Kanske bäst att vi vänder blad, som det heter.

Visst är det ett förljuget samhälle vi lever i. Alla tisslar och tassar. Håller med när någon överordnad säger något. Men sedan stoppar många fega fingrarna i halsen när ingen ser eller hör. Det kan som sagt inte vara lätt att var kung. Riktiga vänner vågar vara kritiska och dit hör ju inte Carl Adam ”Noppe” Lewenhaupt, Anne Ramberg på Advokatsamfundet och alla de andra kappvändarna.

Och så hovreportrarna som också stryker medhårs, kramar och pussar prinsessorna på kinden. Suck, alla dessa ja-sägare. Din bästis Anders Lettström gick ju lite för långt när han började förhandla med den ökände Mille Markovic, som påstod att han hade bilder på dig i olämpliga situationer på någon av hans krogar. Du gjorde slut med Lettström. Bra gjort.

Bläddrar vidare till det där bladet om att släkten alltid är värst. Du vet, Silvia skrev ett brev till mig när TV4:s Kalla fakta började granska att hennes pappa Walther Sommerlath gjort Hitlerhälsning på ackord under kriget. Han snodde en fabrik av en judisk fabrikör och där började han producera krigsmateriel.

Fattar att Silvia blev både arg och ledsen. Ingen kan pådyvlas skuld för vad ens föräldrar har gjort eller inte gjort. Självfallet är det så, och Kalla fakta ägnade sig absolut inte åt arvsynd. Jag skrev att hela din familj uppträdde som en skock bortskämda dagisbarn. Alltså, hur svårt kunde det varit att säga att man självfallet älskar sin pappa men inte är stolt över just det han gjorde under kriget.

Här gjorde du slut med mig och jag fick inga nya fina inbjudningskort.

Sedan har ju du också en egen historia med pappa och släktingar som heilade lika mycket som Walther Sommerlath. Jag tänker förstås på din morfar, hertig Karl Eduard av Sachsen Coburg Gotha. Han dömdes efter kriget för nazistiskt medlöperi. Fick böta. Inte kul för Sibylla. På deras bröllop skickade Hitler själv grattis-telegram. Och din pappa Gustaf Adolf syntes frekvent tillsammans med Hitler, bland annat på hederstribunen under OS i Berlin.

Jag tycker du ska gräva upp historien.

Tillsätt en obereonde historiekommission. Det är bra, svenskt och hederligt. Vi behöver gräva i historien för att förstå, för att kunna förhindra så att det inte sker igen. Självklart, eller hur?

Jag har förstått att du inte bara är kung, utan också presschef.

Du är helt enkelt en allt i allo. Alla presschefer du haft och har, har fått finna sig i att vara nickedockor. Träffade en av dem utanför Grand hotel för några år sedan, Bertil Ternert, som lite uppgivet konstaterade att du bestämde hur man skulle sköta media. Alla skyller förresten på sina företrädare. Träffade Margareta Thorgren, som är din presschef i dag, när riksdagen öppnade förra året. Då dissade hon denne Ternert, och sade att det var hans fel att det där med de kungliga nazisterna gick snett.

För det mesta är du ju faktiskt bäst när du kör själv. Du var beundransvärd efter tsunamin. Du lät som en landsfader, vilket vi ju så väl behöver när det inte finns någon i politiken som är kompetent att bära upp den rollen. Och det där med geografi lär man sig ju så småningom – att Arboga inte är Örebro.

Du, kungen, jag gillar ditt stora engagemang för miljön. Där är jag övertygad om att du gör nytta. Bra jobbat! Och schysst att du räddade statsrådet Wallström som var på väg att sabba våra affärer med Saudiarabien. Där hade jag velat vara en fluga på väggen, för du skrev väl inte bara brev. Ni måste ju ha snackat med varandra, grabbar emellan. Du och Salman bin Abdul Aziz.

Förresten, så dyrt allting har blivit.

Ser att pengarna till Kungliga hovstaten ligger på 135 miljoner. Bättre än många vd:ar, men mycket mindre än Zlatan. Du har i alla fall fått löneökning för detta ditt 70-åriga födelsedagsår. Allt blir ju dyrare. Barnens bröllop och barnbarnens dop är ju rent ut sagt svindyra. Grattis förresten till nytillskottet i familjen. Ett tips – ta in några konsulter från McKinsey. De är superbra på att hitta besparingar. De kan säkert också analysera kungabranschens framtid. Vad du ska satsa på för att din verksamhet ska kunna fortsatt växa.

Jag har förresten en idé för din fortsatta verksamhet. Du om någon borde ju veta hur svårt det kan vara att lämna sitt land. Det är nog svårare att vara invandrare än att vara kung. Snacka med din anfader Jean Baptiste Bernadotte, som blev kommenderad hit. Fick lämna sitt kära franska fosterland. Och satt på skolbänken för att lära sig svenska.

Så här – kavla upp ärmarna och bli kung vid gränspolisen.

Du, liksom som jag, läste väl det där seriemagasinet, King vid gränspolisen. Han skipade rättvisa i Kanada med fin uniform och elegant stukad hatt. Alla pratar ju om hur viktig första kontakten med det nya landet är när man flyr. Alltså, Carl XVI Gustaf – kung vid gränspolisen!

Och framförallt – lämna inte posten som kung.

Jag vet att det finns de som tycker du ska abdikera. Men sitt kvar! Du är ett enastående exempel på att monarkin är helt ur tiden.

Skål! Och som sagt grattis på födelsedagen.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.