Fulcasinon online – en kapitalistisk pestsmitta

Spelaren hoppas vinna – men systemet är riggat

”Spelreklamen ska också normalisera kommersiellt spel om pengar till den grad att det ses som vilken verksamhet som helst. Men om du köper en tidning får du en tidning, om du beställer kaffe får du drycken” skriver Max Karlsson i sin text om olicensierade nätcasinon och deras marknadsföring.

 Vad har Resumé, Realtid, Nöjesguiden, Nyheter idag och den tidigare officiella hemsidan för rockbandet Kent gemensamt? De gör alla dold reklam för olicensierade hasardspel och moraliskt korrupta nätcasinon som medvetet tar sikte på spelberoende personer.

 Lotteri och nyliberal tro på tur har ersatt reformer som vägen till ett bättre liv. Genom att granska olicensierade nätcasinon är det möjligt att syna hur en skygg och rik bransch eroderar samhällets bas.

Det är olagligt att rikta reklam för olicensierade nätcasinon mot svenska kunder. Trots det pryder sökfraser som ”Casino utan spelpaus”, ”casino utan svensk licens” och ”casino med Klarna” ett hundratal artiklar och över femtio svenska hemsidor.

Hemsidorna framställer sig som oberoende sajter för att ”jämföra” nätcasinon men är i själva verket reklam skapad av så kallade affiliatebolag. Några av sidorna kritiserar Ardalan Shekarabi och den svenska spellagstiftningen. Spelbolag baserade på Malta, Curaçao och Gibraltar utnyttjar kryphål i lagstiftningen om spelreklam – och riktar in sig på de som spelar för mest pengar. Vinsten är helt beroende av att de fortsätter och Spelinspektionen uppskattar att den olicensierade marknaden omsätter 2,4 - 2,8 miljarder kronor varje år.

Genom plattformar som TT, Cision och Mynewsdesk publicerar spelbolag pressmeddelanden med länkar till de egna jämförelsesidorna. Otillåten reklam för hasardspel kläs i journalistisk skrud med till synes oberoende avsändare och rubriksättning, och så lätt hamnar falska ”nyheter” om olicensierade nätcasinon på flera tidningars annonssidor. Andra som publicerat betalda artiklar om olicensierat spel eller ”spel utan spelpaus” är hatsajten Samhällsnytt, modemagasinet Kingsize, nyhetssidan Breakit, tekniktidningen PC Gamer, ungdomsforumet Emocore och vänstersidan Aktuellt Fokus.

I Sverige finns det två parallella marknader för spel om pengar. Den licenserade marknaden, som erbjuder lagligt spel och i högre grad kan styras av politiken, och den olicensierade marknaden med olagliga inslag och betydligt högre risker för enskilda spelare.

Den licenserade marknaden är inte oproblematisk, där kvällstidningar så väl som idrottsföreningar fortsätter att tjäna stora pengar på reklam och ett ökat spelande. Men lagen reglerar också en skyldighet för licenserade bolag att skydda spelare mot problemspelande, du kan inte erbjuda förförande bonusbelopp och det är inte möjligt att spela på kredit. Spelare måste också kunna stänga av sig själva från att kunna spela. Inget av det finns på den olicensierade marknaden, som med hjälp av flera medier nu försöker att runda lagen.

Anders Sims, kommunikationschef på Spelinspektionen, är oroad över utvecklingen med så kallad nativereklam, ett samlingsbegrepp för annonser och reklam utformat för att efterlikna redaktionellt innehåll.

– Förhoppningsvis bygger det på okunskap, men om man gör det med öppna ögon kan det vara en brottslig verksamhet. Här måste hela kedjan ta ansvar, säger han.
– Det här är etablerade medier och företag som bör känna till vad lagen säger.

Det är svårt att undvika spelreklamen även om du försöker. Folkhälsomyndigheten uppskattar att spelbolagen spenderade hela 3,7 miljarder kronor på reklam i Sverige under 2020, men där ingår inte marknadsföring i sociala medier och nativereklam. Det verkliga beloppet är troligtvis mycket högre och klart är att reklamen leder till nya impulser och återfall för spelberoende.

– Pandemin har inneburit en ökning av permitteringar, arbetslöshet och social isolering. Allt detta är riskfaktorer för att utveckla spelproblem, säger Folkhälsomyndighetens utredare Ulla Romild.

Under pandemin har problemspelandet ökat bland personer som redan innan hade problem, men också bland personer som blivit arbetslösa. Enligt Folkhälsomyndigheten bidrog ökade spelproblem till ”svårigheter med löpande utgifter” bland dem som inte hade samma svårigheter före pandemin, och stödföreningar rapporterar om återfall som drabbar de som redan har det riktigt svårt. Ett inbyggt tryck ovanifrån gör människor desperata och många får aldrig den hjälp som behövs när samhället ska täcka upp för casinobranschens rånoffer.

Vi vet också att fattiga oftare blir sjuka och drabbas av ohälsa. Enligt en ny studie från Kronofogden drabbas en majoritet av de som lever med skulder av stress, social isolering och nedstämdhet. Faktorer som förstärker riskbeteenden och utsatthet.

Kronofogden skriver att de är oroliga för en ökad spelrelaterad skuldsättning hos privatpersoner, tre av fyra med skulder skäms för att prata om sin privatekonomi, och hela nio av tio uppger att deras livskvalitet försämras av skulderna. De främsta skälen till att svenskar spelar förutom nöje är ”för att vinna stort” och ”för att vinna pengar för dagligt bruk”.

Du köper spänningen att kanske vinna– i ett spel som är matematiskt riggat mot dig

Anställda och tidigare anställda på spelbolagen säger till mig att reklamen ska pressa individer att spela mer och oftare, och rucka på gränserna som du har satt upp för det egna spelandet. Spelreklamen ska också normalisera kommersiellt spel om pengar till den grad att det ses som vilken verksamhet som helst. Men om du köper en tidning får du en tidning, om du beställer kaffe får du drycken.

Det du köper med hasardspel är spänningen att kanske vinna pengar i ett spel som är matematiskt riggat mot dig, och bokstavligen designat för att ta så mycket pengar av dig som möjligt. Det handlar helt och hållet om att möjliggöra, uppmuntra och kraftigt förstärka ett ekonomiskt och psykologiskt beroende, att få spelare att fortsätta dansa och hoppa för lögnen om vinsten som förändrar allt.

Vi vet att nätcasinon aldrig kan göra livet bättre för alla som behöver det. Plattformarna riktar sig till utsatta och desperata som strävar efter just den förändringen. De som pressas av nätcasinon och spelande pressas också av bostadskostnader, arbetslöshet och ett samhälle i konflikt. Det är en story om ett samhälle som inte har något kvar att erbjuda, eller lova. Att människor ska sluta förvänta sig att politiken och makten kan göra det som krävs för att förbättra ditt liv. Lotterier och hasardspel tjänar enorma pengar på en strävan efter något annat, engångsbiljetten till det bättre.

Spelpaus.se är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister. Där har i skrivande stund över 62 500 personer stängt av sig själva från att kunna spela på alla licensierade sidor. Spärren gäller också direktmarknadsföring – men är i dag verkanslös mot nativereklam som ska se ut som artiklar.

Det är en kapitalstark pest som köper sig in i nästan alla delar av samhället

Regeringen satte in viss tillfällig lagstiftning med skarpare insättningsgräns, begränsad speltid och maxbelopp för bonusar, för att försöka möta växande problem under pandemin. Trots det ökade spelandet på nätcasinon under 2020, både i omsättning och andel spelare. Det är en kapitalstark pest som köper sig in i nästan alla delar av samhället, oavsett om det är Nöjesguiden, Realtid, Resumé eller Samhällsnytt. Sammanlagt var det fjärde kvartalet år 2020 spelbolagens starkaste finansiella kvartal någonsin.


Så länge spel om stora pengar finns kan näringslivet och deras politiker alltid ursäkta samhällets misslyckande; du köpte lotten själv, du vann inte, deal with it. Det blir det kallsinniga och för kapitalismen logiska försvaret av status quo. I den kontexten är hasardspel den nyliberala kapitalismen med så få steg som möjligt, och med en tydlig kedja av ansvariga. Det olicensierade spelandet hade kvävts om svenska företag som Klarna och Trustly vägrade tillhandahålla betallösningarna, om spelutvecklare vägrade utveckla plattformar och nya spel åt de olicensierade bolagen, om medier och söktjänster vägrade att publicera reklamen. Men pengarna kommer först.

När spelets samhällsroll cementeras kan bolag och aktörer fylla fickorna med lagligt rånat guld.


Max Karlsson är frilansande skribent, bland annat för Dagens ETC

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.