Arbetsgivaren vill tysta facket – som i Kina

MTR:s hot att stämma Seko-klubb rimmar inte väl med demokratiska ideal

Den 30 november i år publicerade Sekos pendelklubb en annons i Aftonbladet, som upprörde arbetsgivaren MTR. Mannen i annonsen är Kinas enväldige president Xi Jinping.

Om man vill visa att man är demokratiskt pålitlig, och inte alls styrs av en diktaturregim, så är det bästa sättet att visa det kanske inte att hota med rättsprocesser om någon säger emot en.

Sekos pendelklubb, som organiserar tågvärdar och städpersonal på pendeltågen i Region Stockholm, har vid flera tillfällen kritiserat sin arbetsgivare MTR via tidningsannonser i dagspressen. MTR kör tunnelbanan och pendeltågen på uppdrag av regionen. Facket menar att företaget sätter kortsiktiga vinster framför arbetsmiljön och passagerarsäkerheten.

Nu har MTR fått nog och hotar med att dra Sekos pendelklubb inför rätta på grund av den senaste annonsen – där Kinas president Xi Jinping kallas för ”vår högste chef på MTR”.

 

Det är ett brutalt och drastiskt sätt att uttrycka det på. Men knappast felaktigt. Svenska MTR är ett dotterbolag till MTR Corporation, som till 75 procent ägs av regionen Hongkong. Hongkong kontrolleras av kinesiska myndigheter.

MTR:s svenska styrelseledamöter, och högerpolitikerna som sålde ut järnvägen till Kina, har rätt att inte hålla med facket. De kan publicera egna annonser. Eller ställa sig vid spärrarna och dela ut flygblad i morgonrusningen. Men de kan inte stämma en fackklubb för olämpliga åsikter.

Företaget skulle givetvis inte vinna en rättsprocess. Någon slags grundlag har vi ändå kvar i det här landet.

Det är hotet som är själva poängen.

 

Sekos pendelklubb kommer inte att ge sig i första taget. De är vana att streta emot och har en hög organisationsgrad. Men det finns andra fackklubbar, som inte har tid och råd att bli indragna i juridiska processer.

MTR:s mål är inte att vinna en rättegång utan att debatten ska tystna. Att fackföreningar ska knipa käft och stödja arbetsgivaren. Precis som i Kina.

Det finns därför all anledning att reagera.

Pengarna som bekostar MTR:s kommunikationsavdelning och juriststab har företaget inte tjänat in själva på den fria marknaden, de kommer från region Stockholms skattebetalare. Det är orimligt att det fortsätter på det viset. Politikerna måste börja sätta upp regler. Om det skulle strida mot EU:s upphandlingsbestämmelser, Andra Vatikankonciliet eller Handelshögskolans nybörjarkurs får vi helt enkelt låta demokratiska rättigheter gå före.

Att respektera svensk grundlag borde vara ett minimikrav på utländska företag som vill bedriva verksamhet i Sverige. I alla fall om de gör det för våra skattepengar.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.