Brunsmetning dominerar i klimatdebatten

Ann Charlott Altstadt: En redan skitig debatt blir ännu smutsigare

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2019-05-26

I min artikel om Greta-hajpen den 16 maj undrade jag om förnekare, som nedsättande epitet på dem som inte instämmer i alla delar av klimatkonsensus, blivit den nya rasiststämpeln. Och Rikard Warlenius verkar i sitt svar bekräfta att just så är fallet.

Utan att upplysa om innehållet i min artikel menar han att jag borde ha skrivit om något helt annat. Att ”dissekera präktig och hycklande liberalism som sätter skenet före verkan och medelklassens intressen över den traditionella arbetarklassens har ju blivit hennes signum”. Men jag kan ju då invända att Warlenius själv borde ha skrivit en helt annan replik än den där skenet från hans ideologiska intressen sätts framför det som faktiskt är sant.


Warlenius gör ett tillägg efter citatet ovan för att misstänkliggöra mig ideologiskt; han kan inte stödja min senaste politiska utveckling. Det låter kryptiskt. Men min artikel om Gretahajpen intygade, enligt en ledande vänsterpartist på Twitter, att jag gått och blivit alt-right.

Det är förstås en absurd anklagelse. Jag kan dock inte tolka Warlenius replik på annat sätt än att också han vill brunsmeta mig.

Han upplyser läsarna om skillnaden mellan klimatförnekare och klimatfördröjare, och med hänvisning till ”demokraternas stjärnskott” Alexandria Ocasio Cortez får vi veta att båda grupperna är lika förkastliga.
När Warlenius sedan hävdar att jag hänvisar till marginaliserade forskare, förleds läsarna att tro att min artikel, med stöd av sådana, handlade just om att förneka och fördröja.


Jag citerade dock två forskare inom själva klimatpanelen, och ingen av dessa kan säga vara förnekare eller fördröjare. Roger Pielke Jr är en av världens ledande väderforskare som, inom FN-rapportens ram, visat att det inte finns några tecken på det som brukar kallas extremväder, eller att olika naturkatastrofer beror på uppvärmningen. Pielke Jr menar att politikerna måste handla på en gång, men att det just nu inte finns någon annan väg att minska koldioxidutsläppen än kärnkraft.

Warlenius använder sig sedan av den sedvanliga halmgubben. Nej, jag har inte skrivit att det är klimatforskare som varnat för undergången. Min poäng med artikeln var ju precis den motsatta. Jag citerade FN:s klimatchef, som spred det ofta återupprepade budskapet över världen – 12 år kvar till katastrofen – medan klimatforskare protesterade: det finns ingen tipping point i rapporten. När jag led av klimatångest för tio år sedan så trodde jag ju just det, att de olika ödesåren byggde på forskning, fast det handlade om politik.


Jag förvillar och ljuger enligt Warlenius. Med de orden karakteriserar han också de så kallade förnekarna: ”fossilkapitalets råbarkade fronttrupper”.
Det viktiga för Warlenuis verkar vara att markera den korrekta klimatlinjen, och genom att ljuga och förvilla stämpla ut mig politiskt. Därmed har han ytterligare smutsat ner ett redan skitigt debattklimat.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.