Förbisedd främlingsfientlig tysk terrorist får sin dom
Björn Kumm om NSU och den stora rättegången mot Beate Zschäpe
I dag, onsdagen den 11 juli, dömdes Beate Zschäpe till livstids fängelse. Hon ledde NSU, Nationalsozialistischer Untergrund, en mycket liten grupp som gjort sig skyldig till nio mord på invandrare i Tyskland, åtta turkar och en grek, och dessutom överfallit tysk polis.
Rättegången mot Zschäpe har pågått i närmare sju år. Gruppens övriga två medlemmar tog livet av sig år 2011, varefter Zschäpe brände ned deras gemensamma hem på Frühlingsstrasse i Zwickau i Thüringen och sedan gick till polisen.
Innan Beate Zschäpe själv uppenbarade sig hade ordningsmakten inte
visat något större intresse för gruppens många mord som utförts på olika platser i Tyskland och av polisen beskrevs som interna uppgörelser om revir och försäljning mellan utländska knarksmugglare.
Beate Zschäpe har inför polisen hävdat att det var hennes två pojkvänner som begick morden och att hon själv insett vad de höll på med men inte lyckats få dem att avstå från våldsdåden. Men av tyske riksåklagaren beskrivs hon som gruppens ”emotionella medelpunkt”.
Beate Zschäpe föddes i januari 1975 i dåvarande DDR, Östtyskland, av en ung mor som fann sig chockad över havandeskapet. Modern ville inte gå miste om stipendiatutbildning i Rumänien dit hon for men dessförinnan överlämnade sin nyfödda hos Beates mormor i den östtyska staden Jena. Barnafadern var av allt att döma rumänsk medborgare. Han förnekade faderskapet ända till sin död år 2000.
Av allt att döma är den främlingsfientliga tyskan Beate alltså halvrumänska. Själv beskriver hon sig inför polisen som ”Omakind”, sin tyska mormors barn.
I tonåren fick Beate Zschäpe uppleva att hennes hemland DDR kollapsade och uppslukades av Tyska förbundsrepubliken. Hösten 1991 mötte hon unge Uwe Mundlos och dennes vän Uwe Böhnhardt, och de blev hennes surrogatfamilj. I januari 1998 upptäckte delstatspolisen i Thüringen efter några års spaning vapen och olika spräng-medel i ett garage som tillhörde
Zschäpe. Då bytte gruppen adress.
Inom gruppen tycks arbetsfördelningen ha varit entydig: Mundlos var ledare,
Böhnhardt den som utförde morden, Zschäpe den som lagade mat och förde samtal med grannarna medan hennes båda män var ute och mördade utlänningar. Själv höll hon reda på de pengar männen hemförde från de mördade eller från inbrott de begick.
NSU kallas ofta ”nynazister”, men det är svårt att hos Zschäpe, Mundlos och Böhnhardt urskilja någon form av ideologi utöver en allmän rotlöshet i det nya Tyskland som avlöst det kalla krigets uppdelade stat. Dock har rättegången, främst i München, pågått i sammanlagt 430 dagar. 600 vittnen och sakkunniga har förhörts, och det som av domstol och medier kallats ”terrormålet” har fått stor uppmärksamhet. Men frågetecken kvarstår. Var verkligen denna lilla grupp ett hot mot den tyska staten? De tyska myndigheternas senfärdighet och
uppenbara likgiltighet var i så fall ett större hot.
Texten uppdaterades den 11 juli.
Fotnot 1: Om NSU finns den tredelade dokumentären ”NSU – German History X” på Netflix.
Fotnot 2: Den interdisciplinära forskargruppen Forensic Architecture har visat ett projekt om NSU, både på Documenta i Kassel 2017 och på Tensta konsthall tidigare i år. Projektet finns här.
