Som tårar i regn

Petter Larsson om mannen med de isblå ögonen, som gav oss en av filmhistoriens vackraste dödsscener

Rutger Hauer som Roy Batty i Blade Runner, 1982

”Jag har sett saker som ni aldrig skulle tro på. Attackskepp som brinner vid Orions axel. Jag har sett C-strålar glittra i mörkret nära Tannhäuserporten. Alla de stunderna kommer att gå förlorade i tiden, som tårar i regn. Dags att dö.”

Replikanten Roy Battys sista ord innan hans maskineri kollapsar i det strilande regnet i natten och de isblå ögonen slocknar är en av den moderna filmhistoriens största stunder, om ni frågar mig.

Batty har en utmätt livstid, söker upp sin skapare för att förlänga sitt liv, men mördar honom, bryts snabbt ner och tvingas som alla vi andra möta sitt öde. Hans försök att betvinga döden misslyckas– men maskinen blir i sina sista ögonblick helt mänsklig.


Det är en oändligt vacker scen från Ridley Scotts mästerverk Blade Runner (1982), där birollsinnehavaren Rutger Hauer som Batty fullständigt spelar brallorna av Harrison Fords figur Deckard – även om han balanserar på gränsen till kalkon ibland, när han naken och ylande som en varg går på jakt.
Det sägs att Hauer nästan helt improviserade sina slutord, ändrade i manus. I vilket fall så är det den roll som under hela hans över sextioåriga skådespelarkarriär definierade honom. Batty är Hauer, Hauer är Batty. Och i alla år sedan dess har det varit tillräckligt för mig att en film haft honom i rollistan för att jag ska se den. Man hoppas ju alltid på en liten, liten glimt av Batty.

För det mesta blev jag förstås besviken. Han gjorde många hyggliga roller, och kunde lyfta också rätt dåliga filmer, men inga fler mästerliga. Mest var det obehagliga skurkar han fick spela: vampyr i flera filmer, seriemördare i 80-talets toppenrysare Liftaren, medeltida legosoldat i sorgligt borglömda Flesh and Blood. Gång på gång: det blonda håret, de klara blå ögonen som ett tecken för ond bråd död. Det var nog delvis ett arv från Roy Batty.

75 år gammal var det dags att dö. Hans namn kommer också att gå förlorat i tiden, som tårar i regn.
Men inte på länge än.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln