Baksmälla väntar svenska tech-stjärnor
”The cult of We” är en hyperaktuell orosanmälan för det svenska tech-undret
När hajpade Wework imploderade för två år sedan satte det ljuset på Silicon Valleys religiösa dans kring karismatiska grundare – ett fenomen som gav hybris och osunt affärsmannaskap fritt spelrum.
”10K! 10K! 10K!”. Masayoshi Son skrev i sin Ipad, i gul text ovanpå en bild av Yoda från Star Wars. Han undertecknade med ”Masa”. Som grundare och vd för japanska riskkapitalbolaget Softbank var Masayoshi Son en gigant i finansvärlden. Nu hade han blivit besatt av Wework, vid tiden USA:s hetaste företag tillsammans med Uber och Airbnb. 10K stod för ”ten trillion”, alltså tio tusen miljarder dollar, runt 100 000 miljarder kronor. Så mycket skulle Wework vara värt år 2028 enligt Masayoshi Son. Att entreprenörer i it-svängen uppfostrats att ”tänka stort” är en sak. Men detta var en helt ny nivå. För att tala klarspråk: ett-hundra-procent-kokobello-crack-skalle-knäppt.
Vid denna tid, 2018, var det samlade värdet på den amerikanska aktiemarknaden 30 000 miljarder dollar. 10 000 miljarder motsvarade två gånger dåvarande bruttonationalprodukten för Japan. Detta för ett företag som låtsades vara ett tech-bolag men som i själva verket var ett kontorshotell – en affärsidé som funnits i minst 30 år.
Det är så snurrigt att varje person med minsta kamrers-anlag borde vilja kapa Hesa Fredrik för att sända ut en varning till allmänheten. Ovanstående scen är hämtad ur boken The cult of We: Wework, Adam Neumann, and the great startup delusion skriven av Wall Street Journal-journalisterna Eliot Brown och Maureen Farrell.
Historien om Wework är just nu också aktuell som serie på Apple-TV+, Wecrashed med Jared Leto i rollen som Adam Neumann och Anne Hathaway som hans fru Rebekah Neumann.
Det är bäst att säga det redan nu: den som är intresserad av ämnet bör läsa boken men kan hoppa över serien. För en levande gestaltning av Adam Neumanns grandiosa persona rekommenderas originalet – på Youtube finns klipp från diverse tech-konferenser där han säger den ena märkliga saken efter den andra (bland annat hade Wework som mission att ”höja världens medvetande”).
Hela tech-branschen går mot ett paradigmskifte när investerare börja damma av gamla läroböcker i företagsekonomi där det kan stå saker som att vinst är en bra grej
Några ”10K” blev det förstås aldrig. Wework värderades som högst till 47 miljarder dollar efter en investering av Softbank. Inför den tänkta börsintroduktionen hösten 2019 genomskådades spektaklet, noteringen ställdes in och Adam Neumann tvingades bort. En nedtonad version av bolaget gick bakvägen till börsen hösten 2021 och värderas idag till 45 miljarder kronor. Vilket är en hel del pengar trots allt (även om företaget under sin levnad gjort av med 110 miljarder).
Och det är här historien om Wework blir riktigt intressant. Tanken att hotta upp det traditionella kontorshotellet med lite millennial-vibes var inte dålig, tvärtom. Det som förstörde bolaget var megalomanin och de orimliga förväntningar som följde av en alltför bubblig värdering. Weworks uppgång och fall var resultatet av framförallt tre mäns högmod – förutom Adam Neumann och Masayoshi Son även Saudiarabiens kronprins Mohammed Bin Salman som satsat nära hälften av kapitalet i Sons ”Vision Fund” – som innehöll 1000 miljarder kronor.
Men det perspektiv som saknas i Wecrashed är hur dessa herrar kunde få carte blanche. Förklaringen ligger i 2010-talets lågränte- och centralbanksdopade ekonomi där investerare närmast i desperation kastade pengar på tech-bolag. Det skapade en miljö som premierade orealistiska tillväxtplaner och dålig kostnadskontroll. Wework lyckades med konststycket att 2018 ha 18 miljarder kronor i intäkter men 35 miljarder i utgifter. När Wework kraschade sände det chockvågor genom Silicon Valley, som när någon tänder lysrören i en efterfestlokal. Sen kom pandemin och ytterligare en våg av stimulanser. Tech-tåget fortsatte rulla. Sen kom 2022.
Pengakranar kommer dras åt, kontor stängas, människor få sparken
Wework-sagan är i högsta grad relevant för den svenska tech-scenen. Dagens Industri listade i början av 2022 64 bolag värderade till 1 miljard kronor eller mer. Många av dem är säkert fina företag, men en inte oväsentlig andel tycks också ha haft en hög värdering som huvudsaklig affärsidé. Ta Klarna till exempel. En värdering på nästan 400 miljarder kronor för ett bolag som 2021, sexton år efter grundandet, hade intäkter på 13,8 miljarder och en förlust på 7 miljarder kronor? Det är rejält svajigt.
Amerikanska Square som delvis konkurrerar med Klarna har fallit 70 procent på börsen sedan augusti. Hela tech-branschen går mot ett paradigmskifte när investerare börja damma av gamla läroböcker i företagsekonomi där det kan stå saker som att vinst är en bra grej. För många hyllade entreprenörer lär detta komma som en chock. Pengakranar kommer dras åt, kontor stängas, människor få sparken.
Ett av de mest pikanta inslagen i Weworks fall var att Adam Neumann blev ofantligt rik trots fiaskot – han lämnade Wework med minst 11 miljarder kronor på fickan samtidigt som bolaget blödde pengar och tusentals förlorade jobbet. Även i Klarna har grundartrion Sebastian Siemiatkowski, Victor Jacobsson och Niklas Adalberth tillsammans plockat hem miljardbelopp på försäljningar, trots att Klarnas affärsmodell inte fullt ut bevisat sig.
I USA har det i flera år förts en kritisk debatt om tech-branschen, dess tendens att okritiskt sätta unga oerfarna ledare på piedestal och hur ett överflöd av kapital fött dåliga företagskulturer. Den diskussionen har ännu inte nått Sverige. Obligatorisk läsning av The cult of We vore en bra början.