Dans för evigheten
Barbro Westling ser de små gesternas kraft på Skånes Dansteater
DANS Det är helt och hållet en enastående stund inom ramen för den pågående festivalen Forever Dance i Malmö. Stunden då Mats Ek och Ana Laguna tillsammans träder in på scenen och påminner publiken om den moderna, jämlika och fullödiga danskonstens plats i det mänskliga samhället.
Mats Ek, 71, och Ana Laguna, 61, tillhör danskonstens legender och har med sina rötter i den världsberömda Cullbergbaletten för länge sedan erövrat stjärnglans. Ändå, när de dansar är det på så nära avstånd. Liksom igenkännbart, fjärran från höga höjder och dansens många gånger innehållslösa krav på precision. Potatis (2007) heter första korta stycket där paret med enkla åtbörder och inte utan drastisk knorr hanterar vardagen med en potatispåse i tredje rollen.
Det är fullsatt på Skånes Dansteater och alla är där för att se Ek och Laguna. Klantigt nog har arrangörerna satt samman kvällen med utdragna verk med nystartade och Berlinbaserade kompaniet Dance on där samtliga dansare är över 40 år. Inte bara jag blir rastlös.
Memory blir desto mer efterlängtad då den kommer som final. I minnet återvänder mannen till rummet som efterhand möbleras. Så återvänder också kvinnan han saknar. En tur genom de välkända föremålen i rummet tar sin början, kontorsstolen sätts i rullning, tidningen blir läst på nytt, lampan, sängen och bänken.
Dansen gjordes 1999 för Mikael Persbrandt och Nina Fex i Mats Ekmans uppsättning av Don Juan på Dramaten. Dansen för två är här förlängd och har premiär i Malmö.
Det är de små gesternas sammanhållande kraft, den lilla omsorgen, den begynnande irritationen, den ömsesidiga, men inte alltid samtidiga uppmärksamheten på den andre. En lektion i kärlek men med oändlig ömhet i anslaget och spännande lekfull.
Rörelserna framstår med sådan självklarhet som om de vore svar på frågor. Det är en bild av kärleken som strömmar ur rörelserna, på samma gång besjälande och förkroppsligande. Bilden är uppfordrande, oförglömlig.
