Gör inte Eurovision till propaganda för diktaturen

Fyra förslag som stödjer förföljda musiker i Belarus

Publicerad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Demonstration i Minsk mot diktaturen. Det belarusiska mediebolaget BTRC förtalar regelbundet de fredliga protesterna och glorifierar polisvåldet. Därför borde de fråntas rätten att välja deltagare och sända Eurovision, skriver Inga-Lina Lindqvist.
Foto: ap
Demonstration i Minsk mot diktaturen. Det belarusiska mediebolaget BTRC förtalar regelbundet de fredliga protesterna och glorifierar polisvåldet. Därför borde de fråntas rätten att välja deltagare och sända Eurovision, skriver Inga-Lina Lindqvist.

KULTUR

Sverige har tre årstider: sommar, vinter och Melodifestivalen. Mellon är en vilsam oas i en hård värld. Men pandemin är inte det enda mörka molnet över årets Eurovision. Den politiska och humanitära krisen i Belarus har skapat dålig stämning runt festen vi alla väntar på.

Allt fler krav ställs på att statliga belarusiska BTRC fråntas rätten att utse deltagare och sända tävlingen. Svenska EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) har startat namninsamling i Europaparlamentet. Amnesty International larmar om att regimen ”metodiskt förstör Belarus kulturliv”. Det är starka ord.


Även jämfört med mediebolag som verkar i andra diktaturer sticker BTRC ut. Deras högsta chef Ivan Eismont finns med på EU:s sanktionslista på personer som kränker mänskliga rättigheter. 477 journalister är fängslade i landet, bland dem bolagets egna trogna anställda som arbetat både med Eurovision och Junior Eurovision. Inte ett finger lyfter man till deras skydd, tvärtom sparkar man medarbetare som inte är lojala med regimen. Bandet Naviband som uppträdde för Belarus 2017 har fått lämna landet till följd av hot och trakasserier.

Tanken på att ge en scen åt Lukasjenkas Grinchen-färgade flagga som regimen älskar att pryda arrestbussarna med är motbjudande

EBU, European Broadcasting Union, är bekymrade och har riktat kritik mot sin partner i Belarus, men hävdar samtidigt med en dåres envishet att tävlingen är opolitisk till sin natur.


Amnestys rapport om fängslade musiker är en skakande läsning. ”Häktet var överfullt, de första tre nätterna fick vi sova på det nakna betonggolvet. Tre bandmedlemmar blev smittade av covid-19.” ”På sjukhuset var det fullt av misshandlade och blödande demonstranter. Folk låg med handfängsel fästa i sjukhussängarna”. ”De slog mig tyst och metodiskt – först på gatan, sedan i en arrestbuss”.

BTRC förtalar i sina sändningar deltagare i de fredliga protesterna, glorifierar polisvåldet, sprider hatpropaganda mot oppositionella politiker. Till det kommer frågan om de nationella symbolerna, färgerna vitt och rött som älskas av folket och förlöjligas i statligt kontrollerade media.

Tanken på att ge en scen åt Lukasjenkas Grinchen-färgade flagga som regimen älskar att pryda arrestbussarna med är motbjudande.


Belarusier är precis som vi utmattade av pandemin och dessutom hårt prövade av våldet. Eurovision är en fest alla ser fram emot.

Det finns ett antal förslag som EBU borde överväga:

  • Låt tv-kanalen Belsat sända tävlingen. De är en del av den polska TVP, som är medlem i European Broadcasting Union. Ett sådant förslag är extra passande eftersom två journalister från Belsat nyligen blev dömda till två års fängelse för att ha streamat från protesterna.

  • Bjud in gruppen VAL som vann förra årets nationella uttagning men i år har förbjudits att uppträda på grund av sin kritik mot regimen. De skulle behöva en uppmuntran.

  • Välj en deltagare bland alla dem som utsatts för våld och förföljelse och låt dem uppträda utanför tävlingen.

  • Be Eurovision Stars, vinnare från tidigare år, sjunga en sång i solidaritet med Belarus mot bakgrund av den nationella vit-röd-vita flaggan.

Alla sätt är bra utom de dåliga.

Publicerad:

LÄS VIDARE

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.