”Freakshow” är som gjord för tv
Hanna Olsson letar – och hittar – bred underhållning i poddvärlden
Det är svårt att göra bred underhållning. Fråga bara manusförfattarna till skämten i Melodifestivalen. Eller personerna bakom de tv-program som hamnar i Johan Cronemans skottglugg i Dagens Nyheter. SVT:s ständigt nya fredagsunderhållningar, som heter något i stil med Allt eller inget eller Vi är bäst, är en ständig källa till sågningar i DN:s kulturdel. Det är för skränigt, för dåliga kändisar, för pajig dekor och framför allt – för dumt.
Trots att hela poängen väl är att det ska vara lite lagom två-glas-vin-dumt för att matcha tittarnas sinnesstämning.
Det SVT på sin höjd klarar av i genren är lite putslustigheter i en annars strängt seriös produktion som På spåret. (Fast jag tror att public service kan ha hittat lite mer edgy underhållning i Jesper Rönndahls Svenska nyheter, som både retat upp Kina och alla Sveriges skolkoncerner, men det hör inte hit).
Över till poddvärlden. Här skulle Croneman få krupp vid varannan strömstart ungefär, för snacka om skränigt. Men poddmakare i gemen utger sig heller inte för att göra någon bred underhållning på prime time-manér.
Med undantag för en podd som direkt skulle kunna bli ett program i TV4.
Freakshow, av komikerna Messiah Hallberg och Jakob Öqvist, är alldeles lagom och hittar mer och mer rätt ton. Programmet spanar kring svensk nöjesindustri, skvallrar om galor och kändisnyheter, häcklar influencers och berättar komikerskvaller. Den ger lyssnarna en tjänst: vi får lite koll, lite skratt och lite behagligt skval.
Gästerna i podden, som oftast kommer från humorbranschen, får vara medspanare i stället för intervjupersoner, vilket gör att man märker hur trött man är på intervjuer. En favorit som återkommer är John Willander Lambrell, tidigare poddkollega till Hallberg i nedlagda Geniförklarat. Han får gärna prata mer om kändisarnas Tinderprofiler när som helst.
Poddarna har fått sin breda underhållning – hoppas fler följer efter.
