Självgoda suckar över den dumma massan
”En nation utan minsta möjlighet till alternativa levnadssätt, verkligen helt befriat från alla former av excentricitet, är en nation som för länge sedan brukade beskrivas i dystopier” skriver Niklas Wahllöf (Dagens Nyheter kultur 5 nov).
Jag undrar om han på riktigt vill öppna den Pandoras ask av åsiktskorridor och cyklopland vi tragglat musten ur senaste åren.
Wahllöf radar upp ett antal påståenden i ”man” och ”alla”-form. Mest uppseendeväckande är kanske meningen om att ”alla” river sina kök i dag.
Trots att det är tröttsamt vill jag återigen påpeka att verkligheten för folk i denna ”nation” ser olika ut. Den excentricitet Wahllöf romantiserar har till exempel alltid varit mer tillgänglig för vissa kroppar än andra, de alternativa levnadssätten styrda av materialitet.
Den här typen av suckanden riktade mot något slags dum massa ställer inte frågor om förutsättningar, ekonomiska möjligheter, rättvisa och makt. I stället gör den ignoransen till en konstform och ut sipprar självgodheten hos någon som aldrig behövt se andra hinder än den egna inställningen.
Om det fanns en verklig vilja till ett mer diversifierat samhälle skulle krönikan kanske handlat om medborgarlön, diskriminering, rätt till bostad eller något annat komplicerat och politisk som kräver research. Och kanske till och med – ve och fasa – ett uns nyfikenhet.
