Kickarna som lyste upp ett kolsvart år

Aftonbladets kritiker listar det bästa i kulturens värld 2020

”Vi som fick leva om våra liv” på Dramaten. ”Inget fångar bättre det svenska tillståndet”, skriver Anna Andersson.

JENNY HÖGSTRÖM
ALBUM Guleed LUCKY 20. Med sina mörka, melodiska låtar tar Malmörapparen Guleed med kompisar som Ozzy och Adam Aden och förvandlar det här jävla skitåret till äkta guld. Det är i Malmö det händer.
DEBATTKLIMATET Yahya Hassan (RIP), gestaltning, dataspel, Katarina Frostenson, Lydia Sandgren och är den svenska litteraturen relevant öht. Sällan har så många suttit så mycket framför datorn och haft så mycket på hjärtat. Tonläget det här året har varit lätt uppskruvat och ibland har man trampat över lik. Men guldkornen finns.


VIKTORIA JÄDERLING
DOKUMENTÄR Leap of faith. När regissören William Friedkin berättar om hur han skapade mästerverket Exorcisten tror jag lika mycket på djävulen som jag blir rädd för konst.
ROMAN Materialtrötthet (översättning Marie Wenger) av den tjeckiska författaren Marek Šindelka registrerar fysiska påfrestningar hos två bröder på flykt genom ett anonymt Europa, och påminner faktiskt om William Friedkins andra mästerverk Fruktans lön från 1977 där fyra män tvingas transportera nitroglycerin genom djungeln.


Black lives matter-­demonstration i Malmö  i somras.

PETTER LARSSON
BOK Patrick Radden Keefes rafflande reportage Säg inget från Nordirland djupdök i frågan om den väpnade kampens skyhöga pris och visade att verkligheten, rätt gestaltad, ibland kan överträffa dikten.
MANIFESTATION Black lives matter i Malmö i juni blev en skärande vacker syn. Grönt gräs, grå himmel, havet i ryggen. Hundratals unga malmöbor som annars inte brukar demonstrera gick ner på knä och höjde sina nävar mot rasism och polisvåld. Kultur? Ja, en spontant koreograferad politisk performance för demonstrationsrätten.


CECILIA DJURBERG
TEATER När skärmarna blev våra trognaste vänner var generositeten hos de teatrar runt om i världen som erbjöd digitala hem­leveranser en fet kick i sig. Särskilt tre kvinnliga skådespelare i manskostym ingjöt hopp om ett teaterliv efter corona. Digitalt på distans: Sandra Hüller som Hamlet från Schauspielhaus Bochum och Ursina Lardi som Lenin i Milo Raus uppsättning från Schaubühne. Här hemma gjorde Thérèse Brunnander en kunglig prestation som Gustav Vasa när Strindbergs intima teater höll öppet för ett slag.


ULRIKA STAHRE
KONST Eftersom årets tema har varit Promenaden var den diskreta konstutställningen Tyst vår invid Kaknästornet en av de mest minnesvärda. Kanske för att konsten satte sig i kroppen, eller tvärtom, kanske för att vi med en yrvaken och lika sorgsen som lycklig känsla fick möta en alldeles särskild vår.
BOK Johan Hiltons reportagebok Vi är Orlando damp ner i våras – en stark, upplyftande, tragisk sorgekör av röster från massakern på queerklubben Pulse 2016. Kollektivet hoppas jag blir nästa års tema. Vårt mänskliga beroende av varandra visar sig alltmer fundamentalt.


ANNELI JORDAHL
KONST Avesta art. Facts and fantasies. Inslussade i c-säkra smågrupper i järnverkets gotiskt besjälade atmosfär möttes vi av de förhistoriska människoliknande jättarna Aquanauts. Trodde barnsligt blint på den fiktiva expeditionen vid Siljansringen 1897 där skulptur, foto, berättarröst och dofter eggade alla sinnen. Grandiost storgrupparbete med Pompe Hedengren som ledare och regissör.   

KONSERT Amason. Ännu lyckligt ovetande satt vi tätt, tätt i ett fullsatt Cirkus i februari. Sista stora konserten på ett år eller två. Amanda Bergmans melankoliska röst och ljuva fuldans lever kvar i huvudet.


JACK HILDÉN
BOK Den stora amerikanska romanen skrevs av en ung homosexuell poet född i Vietnam. Numer bor Ocean Vuong i USA, och hans En stund är vi vackra på jorden lyckas skildra komplexa frågor om våld, familj och identitet genom ett språk som är helt ojämförligt.
KONSERT Jo, faktiskt. Känslan var att alla 50 som fick komma på Iiris Viljanens spelning någonstans utanför Vallentuna i mitten av oktober, längtade efter att gråta. Och gråta fick vi, till den nya covid-hymnen Brevväxlingar. Finns på skivan En finsk jul.


PETTER LINDGREN
TIDSKRIFT Lyrikvännen har på sitt omutligt stillsamma vis lyst upp detta jävla mörker till år. Senast med ett fett dubbelnummer om scenpoesi (4–5, 2020). ”Jag har börjat störa mig på poetry slam”, skriver Nino Mick, svensk mästare i grenen 2013, ”så som en tonåring stör sig på sin morsa”. Prenumerera bums!
BOK Det kommer massor av Paul Celan på svenska just nu, som Anders Olssons tolkningar i Det sena verket (dyrast) eller Mikael van Reis och Björn Sandmarks dito i Ingenmansrosen (billigast). Välgörande för den som glömt att poesin är litteraturens svartaste och mest hållbara kaffe.


KRISTOFER ANDERSSON
BOK Hanna Rajs Laras Under månen är årets ballaste bok. Ett efterlängtat sidsteppande av det karriärsplanerande doktorandhelvete som tär på svensk litteratur: ”Varje morgon nu väger upp / varje natt vi fuckat upp.” Svenska Akademien lär hata varje stavelse.
POP Man vill gärna slippa att vara en del av konsensuskören, men det UK-baserade kollektivet Saults två installationer – Untitled (Rise) och Untitled (Black Is) – utgör själva grundstommen i tjugotalets mest grundläggande estetiska och politiska motrörelse: Den mot världen vidöppna.


Socialistpampen Kad Merad i tv-serien ”Baron noir”.

CARSTEN PALMÆR
TV-SERIE Baron noir, tre säsonger på HBO med melodram, satir och dystopi
i samma paket. Kyligt intrigspel flätas med renhårig klasskänsla i berättelsen om en nordfransk socialistpamps karriärväg genom sängar och över lik. Tack Olle Svenning för tipset!
CD-SKIVA Lover. Johanna Jarl, jazzsångerska från Malmö och Barcelona blåser enkelt och innerligt nytt liv i slitna örhängen som man trodde Frank Sinatra gjort den slutgiltiga versionen av. Och så St James Infirmary!


ANNA ANDERSSON
TEATER Den hade premiär 2019 men i februari fick jag se Vi som fick leva om våra liv på Dramaten och det är jag oändligt tacksam för. Jag tror inte någon konstnär bättre fångar det svenska tillståndet i dag än regissören Mattias Andersson.
ALBUM Jag skulle inte vara sann mot mig själv om jag inte hade med Taylor Swifts Folklore här. Perfekta poppärlor på rad som runnit igenom mig ända sen i somras och jag tröttnar inte. Samma dag jag skriver detta har hon släppt systerskivan Evermore. Tack!


Dokumentärserien ”How to with John Wilson” – en gripande sorgesång över New York i pandemi.

SANDRA WEJBRO
TV How to with John Wilson (HBO Nordic) är mycket mer än en skruvad dokuserie om vardagsproblem som hur man lär sig laga risotto. När pandemin slår till blir den en djupt gripande sorgesång över New York som dröm och fristad för allehanda udda existenser.
PODD Wind of change undersöker ryktet om att CIA skulle ha skrivit tyska hår(d)rockarna The Scorpions superhit för att påskynda Sovjets fall. Med stor humor bjuds man ned i ett kaninhål av Kalla kriget-paranoja, rockmyter och spionromantik.


KARIN PETTERSSON
KONSERT Det var lätt att tappa fotfästet det här året. Men intimiteten och värmen i pianisten Igor Levits digitala hemmakonserter från Berlin varje kväll klockan sju tog mig igenom vårens tyngsta veckor. Och nu är de igång igen – ett tips även för den långa coronavintern.
BOK Kim Stanley Robinsons The ministry for the future välte mig över ända nu på årets sluttamp. En hyperrealistisk klimatdystopi som samtidigt är en hoppfull, teknikoptimistisk vänstervision för överlevnad i antropocen. Tack, jag behövde den.


MARGIT RICHERT
BOK I höstas släppte Library of America Four novels of the 1940s & 50s av den krypande skräckens mästare Shirley Jackson (en tidigare samling kom för snart tio år sedan). Hoppa över den habila filmen om henne och gå direkt på verken.
MUSIK Jag ramlade in på en konsert med Arvid Andersson på café Gasskas under Jokkmokks vintermarknad, och efter ett tag togs scenen över av Kitok och Jakob Hellman. Det var svettigt, minttu-stint och utan tvekan mitt livs roligaste konsert.


THOMAS ENGSTRÖM
TV Utan konkurrens I may destroy you. För manus, regi och huvudroll står den gudabenådade Micaela Coel. Hon visar med anarkistiskt gott humör och intersektionell trollkonst hur det riktigt farliga i livet inte är sex och knark utan … kändisskapet. (HBO Nordic).
RADIO Novellen Áddjá och renen är skriven och inläst av jojkaren, poeten och renägaren Simon Issát Marainen. Den skira, musikaliska berättelsen vilar på sann grund: två av hans bröder begick självmord inom loppet av nio månader. (SR Play)

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.