Religionens makthavare verkar i det tysta

Bakom mysig bromance-debatt för eller emot Joel Halldorf föreslås stora förändringar i Svenska kyrkan

Kyrkomötet förbereds till slutet av september, med bland annat förslag om inskränkningar i offentlighetsprincipen och flyttad makt till den nationella nivån. Sofia Lilly Jönsson påpekar hur den svenska ”religionsdebatten” blir helt centrerad till kyrkohistorikern Joel Halldorf, aktuell med den nya boken ”Gud: jakten” (Fri tanke förlag).

Det sägs att religionen har återkommit till det offentliga samtalet. Djup ropar till djup. Opinionsbildare erkänner numera frågans vikt, men verkar allra mest vilja trampa upp marken runt en person: kyrkohistorikern och kulturskribenten Joel Halldorf. Överallt är han. I tidningar och tidskrifter, radio och poddar, på kultursidor och ledarsidor. Antingen som medverkande själv, eller så talas det om honom.

Per Svensson, Johan Hakelius, PJ Anders Linder är några av tillskyndarna. Också profilerade ateister som Patrik Lindenfors, Staffan Dopping, Björn Ulvaeus, Sigge Eklund, Andreas Ekström, Christer Sturmark med flera ger uppmärksamhet åt det som de kritiserar när de kröner just Joel Halldorf till sin debattmotståndare. Bromancen är stark. Symtomatiskt faller Lyra Koli, som förstår sig på både queer och kristendomen, inte pladask och dömer hans nya bok som ytlig i sin recension i SvD (23 aug).


För full transparens: jag känner Joel och jag uppskattar honom. Man gör det. För honom är det goda samtalet mellan vänner idealet, men vi måste kunna vara på fler sätt än det han kallar ”civiliserat oense” i det offentliga samtalet. Trivseln kan också dölja saker. Religionen omfattar maktfrågor som inte bemöts i en salongskultur som, det måste sägas, saknar endast ett ”bäste bror!” i anslaget.

Fem miljoner medlemmar får rösta. Vet de vad de röstar om? De lär inte få vägledning av Salong Halldorf

De här debatterna förändrar ingenting och antagligen är det därför de hålls. De är som träningsmatcher mellan läroverksgossar. Docent Halldorf kan enkelt dribbla bort trons kritiker med argument från 300-talet. Allt hålls akademiskt och inte ett dugg systemkritiskt. Många av kyrkans ledare uppskattar också Joel Halldorf.


Samtidigt förbereds årets kyrkomöte i Svenska kyrkan i slutet av september. Kyrkostyrelsen – motsvarande regeringen – lägger där fram en skrivelse – motsvarande proposition – om utredningar av förändringar med genomgripande betydelse för Svenska kyrkan. Det handlar om flyttad makt från församlingar till nationell nivå genom tvångsanslutning till ett gemensamt lönesystem, inskränkningar i offentlighetsprincipen, förändrad stiftsindelning. Denna skrivelse skickas för beslut till ett på grund av coronapandemin hårt slimmat kyrkomöte, från 251 till 44 ledamöter. Utan offentlig debatt i riksmedia.

Kanske har den lilla men ettriga interna debatten lyckats att dra så pass mycket ljus till saken att dessa styrelsens mest radikala förslag skjuts på framtiden. Men det förändrar inget i princip. Kyrkomötet bestämmer varje år övergripande om skog, mark, kyrkobyggnader, församlingar, religionsdialog, utlandsverksamhet, med mera. Politiska beslut för framtiden, och allmänmedia bevakar det inte. Nästa år är det kyrkoval igen. Fem miljoner medlemmar får rösta. Vet de vad de röstar om? De lär inte få vägledning av Salong Halldorf.

Ja, religionen har återtagits till det offentliga samtalet. Men det var för mycket jobb med att ta den dit för att jag ska vilja se samtalet fastna i en teoretisk loop om helighetslängtan och avförtrollning.


Det krävs en kontinuerlig, skarp, och aktuellt orienterad kritik från intelligentian och kulturchefer som sätter sig in i läget. Om de anser att religion är viktigt så är det dessa stora kulturförändringar som landets intellektuella borde reda i istället för att mysträta om religionens principiella existens till ett tveksamt allmänintresse.

Bakom en vänskaplig debatt om ”religion” i allmänhet kan religionens makthavare verka i det tysta.

Det borde landets intellektuella tala om, när de talar om religion. Hur vi kan låta civiliserade samtal ersätta en anständig bevakning av ett samhällsfält med så stor betydelse som religionen.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.