Nazifästen lever upp igen

Ny studie visar hur värderingar lever kvar

Valaffisch som uppmanade att välja Afd i flera delstatsval 2016.

Högerradikala Alternative für Deutschland, Afd, hämtar oproportionerligt många väljare i gamla nazifästen. Där folk röstade mangrant på Hitler 1933, röstade de starkt på Afd 2017.

Det visar ekonomiforskarna Davide Cantoni, Felix Hagemeister och Mark Westcott i en färsk studie, Persistence and activation of right-wing political ideology.

Det betyder inte att Afd är nassar i fårakläder, även om dess högerfalang är rätt varglik. Men det tyder på en stark kulturell kontinuitet, där värderingar fortplantats över generationerna.

Forskarna kontrollerar naturligtvis resultaten mot en rad andra tänkbara faktorer, som arbetslöshet, invandring och antisemitiska attityder, men de står sig bra. Inte heller kan de förklaras av någon snabb högervridning vare sig i Tyskland som helhet eller i de gamla nazifästena.

Det bästa med studien är att den också kan förklara förändring. 

Vi måste ju inte bara svara på varför det finns högerradikala opinioner, utan också på hur och varför de aktiveras vid en viss tidpunkt.

Det riktigt intressanta är att det inte finns någon överensstämmelse mellan valen 1933 och 2013, utan bara mellan 1933 och 2017.

Det är med andra ord först när Afd förvandlas från ett mer moderat eurokritiskt parti till invandringsfientliga nationalister under våren 2015, som väljarna från de gamla nazifästena strömmar till. 

Åsikterna hade de fått med modersmjölken. Det nya var, att de nu erbjöds ett icke-stigmatiserat parti att rösta på.