Klangrikt från levande estnisk legend
Loretto Linusson lyssnar på tidig Arvo Pärt
Östersjöfestivalens näst sista kväll bjuder på en musikalisk exposé över den åttiårige estniske kompositören Arvo Pärts musikaliska utveckling över fem decennier. Under ledning av Tõnu Kaljuste framför Wroclavfilharmonikerna Pärts fyra symfonier samt hans allra senaste verk, Swansong. Pärt har gjort sig känd för sin minimalistiska och fromma stil som går under beteckningen tintinnabulism. Men hans första kreativa epok, här representerade av de två första symfonierna, präglas snarare av ett högmodernt klangspråk med kromatiska tolvtoner och våldsamma kast mellan olika tonarter.
Pärts tredje symfoni utgör en vändpunkt i hans musikaliska utveckling. Inspirerad av gregoriansk sång och ett mer avskalat, harmoniskt tonspråk baserat på treklang. Detta verk kan ses som mer som en mellanpunkt eller ett embryo till det som kommer att känneteckna hans musikaliska språk, som till fullo är etablerat i Pärts fjärde symfoni, skriven 40 år efter den förra.
I detta verk framgår det kanske med störst tydlighet Pärts förståelse för rösten som instrument, han har skrivit ett flertal körverk. Arrangerad för stråkar, harpa och slagverk består verket av återhållsamma rena klanger där de ljudsliga tomrummen mellan varje ackord blir som djupa andetag. Verket konkluderas med en eskalerande flerstämmig kanon. Den vokala cirkeln sluts med Swansong, ett körverk översatt till orkester. Pärt själv var i huset och fick ta emot rungande eloger, en levande legend.
