Kontroversiell – men förändrade engelsk litteratur

Claes Wahlin om V S Naipaul (1932–2018)

V S Naipaul avled i söndags, 85 år gammal. 2001 fick han nobelpriset i litteratur.

Vi ska inte glömma bort att litteraturen kan skava, att den mest eleganta prosa kan behandla grymma, oönskade ämnen på ett sätt som går på tvärs med tidens åsikter och moral. V S Naipaul var allt annat än okontroversiell. Han höll sig inte bara med en älskarinna, han slog henne också. Många betraktade honom som arrogant, möjligen förväntade sig hans nya hemland något slags tacksamhet för hans framgångar i det nya landet.

Men det tog lång tid innan han kunde försörja sig på sitt skrivande. Han fick extraknäcka som kritiker, ta diverse tillfälliga arbeten, på BBC eller som redaktörsassistent, trots att flera av hans tidiga böcker vann litterära priser. Bookerpriset fick han 1971 för Visa mig din fiende, Nobelpriset 2001.

Hans romaner och reseskildringar handlade oftast om tredje världen, framför allt hans tidiga böcker utspelar sig i Trinidad. Många ansåg – och anser – att han är alltför lojal med den engelska kolonialismen, eller det som Edward Said (som kritiserade Naipaul) benämnde orientalism. Naipauls böcker skaver, men är så välskrivna och välkomponerade att det litterära värdet är oomtvistat.

Han föddes 1932 i Trinidad och efter avslutad skolgång vann han ett stipendium till England. Efter examen vid Oxford 1953 blev han kvar i England livet ut. Debuten skedde 1959 med Miguel street och 1961 kom vad som fortfarande anses vara hans mästervek, den pikareskartade Ett hus åt Mr Biswas. Romanen är självbiografisk, den handlar om hans far, en halvdan journalist i Trinidad som försörjer sig på diverse ströjobb. Naipauls far lär aldrig ha varit riktigt nöjd över vad hans son gjorde. Boken kan läsas som en uppgörelse med fadersbilden, både den bokstavliga, och det land som han lämnat för gott.

Svenska Akademien jämförde honom med Joseph Conrad, ironiskt nog hade Naipaul en rad kritiska saker att säga om Conrads skildringar av det Afrika som beskrivs i Mörkrets hjärta. Men tveklöst förändrade Naipaul den engelska litteraturen. Han kan ses som en av de första engelska författare som tar sig an kolonialarvet, men inte för att rakt ut fördöma västerlandets syn på tredje världen, i stället komplicerar han den. Detta gäller inte minst reseskildringar som The middle passage (1962) eller Ett land i mörker (1964), utan även sena verk som Guerrilla (1975), Där floden flyter förbi (1979) och Ankomstens gåta (1987).

Han skrev om Trinidad och andra platser han hade erfarenhet av, inte för dem. Därmed visade han en av litteraturens styrkor, att justera perspektiven och vrida vår uppfattning. Vidia Naipaul blev 85 år.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.