Kvinnorna tog täten i kravallerna på Södermalm

100 år sedan upproret på Nytorget som skulle skrämma den svenska högern till demokrati

  • Aftonbladet Kultur kommer under året att uppmärksamma de dramatiska händelserna 1917. Syftet är att vidga diskussionen om bakgrunden till det demokratiska genombrottet.

”Vi gör som i Norrköping”. Konstapeln hade stått posterad vid Wahlqvists grönsakshandel när en grupp kvinnor tvångsinventerat butiken och var säker på deras ord. Kring Nytorget på arbetarstadsdelen Södermalm i Stockholm hade ”hopar av kvinnor”, som polisrapporterna uttryckte det, hela förmiddagen dragit runt på jakt efter potatis. Sedan en vecka tillbaka var det tomt överallt.

Det hade hunnit bli lördagen den 5 maj 1917 och hungerprotesterna svepte ännu över landet i kölvattnet av den ryska revolution som i öster störtat tsardömet. Bara de sista två veckorna i april deltog minst en kvarts miljon människor i demonstrationer, inventeringar, tvångsköp, och ibland även plundringar. Ransoneringar på livsmedel hade införts i januari, inledningen av det fjärde världskrigsåret.

Ransoneringskort för potatis


Trots neutraliteten drabbades Sverige när importen skars av medan ohämmad export av livsmedel till det krigförande Tyskland dränerade folkhushållet. Priserna rakade i höjden, ”dyrtid” och ”brist” blev arbetarhushållens vardag, på väg mot ren nöd. I början av april sänktes bröd-ransonerna, i slutet av månaden försvann potatisen på flera håll.

”Hur i Herrans namn skall det här bli!”, undrade förtvivlade kvinnor i Norrköping när även paltbrödet var slut och tågade till rådhuset med krav på sänkta mjölkpriser, potatis och fler ransonerings-kort på bröd och gryn. ”Hjälp oss. Annars går vi att krossa fönsterna och taga vad som finns att taga”, citerade lokalpressen.


Dagen därpå, den 4 maj, stormades bageributikerna och ett slakteri där hundratals kvinnor och barn slet åt sig korv och fläsk medan gårdar runt Norrköping inventerades av kvinnor på jakt efter ätbart.

Kanske hade folket på Södermalm hört om det, eller bara polismannen skarvat till det hela i efterhand. Däremot stod det klart att ryktet gått om ett potatisparti hos handlare Fredrik Karlsson på Södermannagatan. Kvinnor som under eftermiddagen trängde in i butiken var övertygade, och tillkallade polismän fann några undanställda påsar som försåldes.

Men måttet var redan rågat. Hundratals kvinnor vägrade lämna platsen utan potatis, polisförstärkningar tillkallades, skarorna växte, en kvinna knuffades omkull och en konstapel fick en tidning i huvudet.


När en ung silverpolererska skulle gripas och ropade ”kan ingen hjälpa mig lös!”, brast allt. Ett formligt slag rasade fram till midnatt mellan tusentals söderbor och över hundra poliser som till fots och till häst, med piskor och sablar, sökte driva undan eller gripa protesterande och stenkastare. ”Pojkar och flickor av ligatyp”, som en tidning beskrev de upproriska. Upprivna, blåslagna och i några fall blodiga väntade tjugo anhållna, sex kvinnor och fjorton män i arrester och häkten på följderna.

Kanske någon av kvinnorna varit med veckan innan när tusentals fabriksarbeterskor från de stora kvinnoindustrierna på Södermalm – bomullspinneriet i Barnängen, Tobaksmonopolet, Stockholms skofabrik och bryggerierna – tågat ner till Mjölkcentralen på Torsgatan men mötts av polismästare Tamms order: ”Spräng tåget!” Då, om inte förr, stod det klart hur den dåvarande överhetsstaten avsåg att hålla folket på mattan.

Och kanske nåddes de redan på söndagen av röster från det stora brödupproret i Göteborg, där tusentals kvinnor, barn och ungdomar tvångsköpte utan ransoneringskort och plundrade ångbagerier och speceributiker i Haga, Annedal och Masthugget – samtidigt som striden rasade på Södermalm. Medan beriden polis sökte piska undan folket på Nytorget sattes husarer, militär till häst, in i Göteborg.

Potatisodling i Vasaparken i Stockholm, 1917


I Stockholm drog rättegången ut hela sommaren och när domarna föll i september hade hungerprotesterna sedan ett par månader bedarrat. De första skördarna hade gjort sitt och myndigheterna ingripit med nödåtgärder som i vissa fall tillmötesgick hungerdemonstranternas krav. Historikern Madeleine Lidestad har också visat hur myndigheternas kristidsorgan knöt till sig kvinnor i stor skala när deras kunskaper i hushållning visat sig oundgängliga.

De anhållna kvinnorna i Stockholm dömdes till skyhöga böter och i ett fall till straffarbete i tre månader. Hälften av männen fick straffarbete i två till fem månader medan övriga frikändes. Det var bara dagar innan riksdagsvalet 1917 med högerns stora nederlag och tillkomsten av regeringen Eden-Branting, alltså liberaler och socialdemokrater.

Arbetarrörelsens socialdemokratiska grenar, det stora partiet hade splittrats i reformister och revolutionärer under våren, sökte förena hungerprotesterna med kraven på allmän och lika rösträtt. Men ännu stod högern emot och världskriget rasade vidare.


Det var först när det krigströtta Tyskland gjorde revolution 1918 som den sista fördämningen brast. Dagen efter kejsardömets fall den 9 november tågade tiotusen arbetare förbi Stockholms slott till riksdagen med krav på lösning av livsmedelskrisen och rösträtt.

I spetsen gick tusen arbetarkvinnor som en varning från hungerupproret året innan. Antagligen tänkte inte många av de dömda på att deras jakt efter bröd och potatis till sist bröt högerns motstånd mot just rösträtten. De hade nog med att reparera prövade liv – men bidrog till att vända historiens gång.


Håkan Blomqvist

Historiker och författare till boken Potatisrevolutionen och kvinnoupploppet på Södermalm 1917.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln