Även eliterna måste hålla god ton

Varför så överslätande inställning till den hårda tonen i FB-gruppen SR rapporterade om?

Av: Göran Greider

Publicerad:

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

KULTUR

När jag hörde om den dolda facebookgrupp som Vetenskapsradion i ett utmärkt, balanserat reportage i måndags drog fram i ljuset tänkte jag: Nu brakar äntligen en välbehövlig metadebatt ut kring den svenska coronastrategin. Från vilken oreglerad djurmarknad på nätet kommer alla hatvirus, både mot regering och folkhälsomyndighet men ofta också från Tegnellfans som inte tål minsta kritik? 

Men icke. Samma upplysta opinionsbildare som brukar förfasa sig över den konspiratoriska och förryckta tonen på högerpopulistiska sajter verkar ha betydligt lättare att förlåta sådant när de högutbildade eliterna, akademiker och intellektuella, låter likadant. Då praktiseras enbart yttrandefrihet. Då är det plötsligt inget problem att gången lätt går från kritik och ”slutar i krav på folkmordstribunaler och inlåsning av dem som inte ger vika”, som den tidigare nymoderate talskrivaren Moa Berglöf skrev häromdagen i Sydsvenskan.

DN:s Peter Wolodarski ansåg på Twitter, uppenbart efter visst ängsligt funderande, att gruppens beteende var helt oproblematiskt. Jag antar att frågan varit uppe på DN:s redaktionsmöten. Tidningen har ibland, på opinionssidorna, satt tonen med samma stämgaffel som ljudit i FB-gruppen.

Men denna överslätande attityd till eliternas förryckthet!

Visst, frågan är svår: Yttrandefrihet gäller, ja. Men i synnerhet forskare bör ha kurage nog att avstå från att ge minsta legitimitet åt tonfall som i slutändan skadar själva forskarsamhället.

Svensk medierapportering är stundtals märklig. Jag tror att många läsare och tittare faktiskt fått intrycket att Sverige är bland de allra värst drabbade i Europa när det gäller dödsstal. I själva verket ligger Sverige rätt permanent på fjortonde, femtonde plats i den kusliga dödstabellen över döda per miljon och bättre till än många länder som genomgått riktigt hårda lockdowns.

Men denna överslätande attityd till eliternas förryckthet! Den har en bismak av ett just nu omtalat decennium: Trettiotalet. Europeisk, högutbildad  överklass var den gången inte vaccinerad mot det extrema.

Är akademiker och intellektuella det nu? Jag vet ärligt inte.

Publicerad:

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.