Obligatorisk läsning för folkvalda
Rått och dräpande om vänsterns kris i "Det grymma svärdet"
TIDSKRIFT På måndag går Bemanningsgalan av stapeln, då vinnarna på den osäkra arbetsmarknaden minglar med snittar och politiker, som skålar gissningsvis för ännu ett rekordår.
Samtidigt planerar förbundet Allt åt alla en trälkö utanför galan på Clarion, för att uppmärksamma alla oss ”flexibla”. Vi som lever stand-by, livrädda att stänga av mobilen för att missa sms:et som ger de där arbetstimmarna som behövs för att betala hyran. Varför konkurrera med varandra när vi kan gå ihop? frågar sig Allt åt alla.
Samtidigt släpper Det grymma svärdet sitt 21:a nummer. Läsaren blir knockad av de råa seriestripparna av Anna-Klara Molin och Caroline Sury, liksom av Johannes Nilssons och Pontus Lundkvists dräpande chat om vänsterns och feminismens kris. Precis som på 30-talet är högern inkluderande i sin retorik och praktik, medan vänstern förföljer varandra av renlevnadsskäl.
Vi får lära känna Quitim och andra indie-alternativ till de stora sociala medierna. Vi får dyka ner i samesplotation, allt i tidskriftens karaktäristiskt punkiga fanzine-stil.
I stället för att mingla med bemanningsutsugare borde våra folkvalda ta en kopp beskt kaffe och läsa två texter ur detta magasin: Först Jonas Juuso och Karolina Dahls rysarbrevväxling om de bisarra och årligt försämrade villkoren i deras vårdjobb. Därefter Hanna Alfredssons serieberättelse om timanställningar. Jag får en knut i magen som håller i sig flera dagar. Alla måste läsa!
