”Farligt stöd till våldet”

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2015-03-05 | Publicerad 2015-03-04

Mona Sahlin försvarar svarlistning av vänstergrupp utpekad som samhällsfarlig

JA TILL EXTREMA ÅSIKTER – NEJ TILL VÅLD Mona Sahlin, samordnare mot våldsbejakande extremism, hävdar att alla experter i utredningen står bakom utpekandet av Allty åt alla som en samhällsfarlig oragnisation. Allt åt alla tillbakavisar Sahlins påståenden i en direkt replik. Foto: TT

Allt åt alla skriver i en debattartikel den 2 mars att mitt arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är ”ett attentat mot demokratin”. Petter Larsson frågar sig om lärare ska ”skvallra för polisen” om en elevs åsikter. Oisín Cantwell stämmer den 4 mars in i kritiken och menar att ”arbetet mot extremism är ett dåligt skämt”.

Samtliga missar att mitt uppdrag inte handlar om att motverka åsikter – utan om att förebygga att våld utövas i politiska eller religiösa syften. Fokus är inte målet, utan medlen. Radikala och extrema åsikter är okej, och kan föra debatten och samhället framåt – men våld och hot om våld tystar det demokratiska samtalet.

Det arbete som jag som nationell samordnare gör handlar om att stärka myndigheters arbete, se till att lokal samverkan fungerar och att kommunerna ser sin roll i arbetet med att värna demokratin, och att uppmärksamma civila samhällets goda arbete – det är på riktigt, och inget ”dåligt skämt”. Och just nu är situationen allvarlig –alla i samhället måste ställa upp och erkänna att våldet inte har någon plats – oavsett varför och mot vem det riktas.

Situationen i Sverige i dag är allvarlig och kräver att vi alla jobbar tillsammans. Hittills har 32 unga svenskar dött i Syrien – vi måste se till att de siffrorna inte fortsätter att öka, och att unga inte förstör sina liv och sin framtid genom att delta i den brutala konflikten i Syrien.

Aktivister från den svenska vit maktrörelsen har flera mord på sitt samvete –och fortsätter försöka tysta det demokratiska samtalet – inte minst på nätet. Efter attacken mot en fredlig manifestation i Kärrtorp i december 2013 har flera nazister från Svenska Motståndsrörelsen dömts för våldsamt upplopp –och en aktivist från Revolutionära fronten dömts för försök till dråp efter att ha huggit en nazist i ryggen. Trots detta har aktivisten har hyllats som en hjälte inom den autonoma rörelsen.

Vi måste se att våldet är ett problem, och att det förstör liv, oavsett vem som utöva våldet – och oavsett vem det riktas mot. En viktig del av detta arbete är att se till att det inte är Säpo eller Polisen som är den enda instans som möter den våldsbejakande extremismen – andra ska kunna bemöta våldsbejakande åsikter och se individens behov utifrån sin yrkesroll och inom det uppdrag socialtjänst och skola har – och ringa polis och Säpo endast i nödfall när brott föreligger. Det är det som är att arbeta förebyggande –och det handlar inte om någon form av angiveriverksamhet.

Jag har fått i uppdrag av regeringen att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Ett av flera verktyg i mitt arbete är utbildningsmaterialet Samtalskompassen, som kritiken framför allt riktas mot.

Kärnan i materialet är de metodstöd som riktar sig till de som i praktiken arbetar nära unga personer. Materialet riktar sig till relevanta yrkesgrupper som i sitt lokala brottsförebyggande arbete möter unga, sårbara människor. Bland de yrkesgrupperna finns socialsekreterare, poliser, lärare, fritidsledare, fältassistenter och ungdomsledare. Metodstöden syftar till att stärka deras förmåga att möta unga och med dem föra samtal som stöttar och motiverar till en mer positiv utveckling.

Med utgångspunkt i den ungas förmåga och behov och med respekt för individen kan dessa personer spela en stor roll i att hjälpa en ung person att hitta andra alternativ och se nya möjligheter. Ett brottsförebyggande arbete ska naturligtvis inte endast riktas till den som har begått ett brott –det gäller att ingripa tidigare än så, för att försöka motivera i en positiv riktning.

Att förstå motiven bakom varför någon väljer att utöva våld är ett led i detta arbete. Ideologi kan vara en mycket stark drivkraft och ett starkt motiv. För att kunna diskutera detta, måste den person som möter unga också ha kunskap om de ideologier som för vissa personer kan utgöra ett motiv för att använda våld mot politiska motståndare.

Därför inkluderas i Samtalskompassen beskrivningar av den autonoma rörelsen, den våldsbejakande islamistiska rörelsen och vitmakt-rörelsen – de tre miljöer som Säkerhetspolisen i dag bedömer att det främsta hotet kommer ifrån. För den som läst Samtalskompassen är det tydligt att de tre olika miljöerna är olika på många sätt – de skiljer sig åt vad gäller världsbild och mål – men det finns en avgörande likhet – viljan att ta till våld i ett politiskt eller religiöst syfte. I beskrivningarna ingår både en historik, en beskrivning av de grupper som är en del av miljön och ideologier. Det innehåller också intervjuer med aktivister som har valt att lämna miljöerna.

Vad gäller grupper som Allt åt alla är självklart inte alla gruppernas aktiviteter våldsamma – inte heller är alla enskilda medlemmar våldsamma. Men Allt åt alla har på bloggar och hemsidor på olika sätt gjort tydligt att man inte ser något direkt problem med våld som en strategi.

Organisationen har också ordnat evenemang där överskottet gått till aktivister från Revolutionära fronten som gripits i samband med Operation Eskil i Mälardalen 2013. Sju av åtta aktivister som greps dömdes för misshandel eller olaga hot. Det stämmer alltså inte riktigt att alla i er organisation inte förespråkar, stöttar eller lämnar utrymme för våldsanvändning - oavsett att de flesta aktiviteter är fredliga.

Materialet fokuserar inte, som många verkar tro, på att motarbeta specifika organisationer, eller på hur repressivt arbete ska bedrivas. Det handlar inte heller om angiveri – utan att stärka de som möter unga för att de ska bli bättre på att utifrån sin professionella roll bemöta dem. Fokus ligger på unga individer som riskerar att begå brott av ideologiska skäl.

Det är allas vårt ansvar att erbjuda alternativ till våld. Det är okej att ha radikala åsikter, och materialet ska stärka första linjen i att förhålla sig till åsikterna - men motverka våldet. Självklart ska en fritidsledare göra en polisanmälan om den misstänker brott – men i första hand ska den kunna bemöta den unga respektfullt och föra dialog om demokrati. I slutändan handlar det om att bry sig om, se och värna ungas rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i samhället på ett positivt sätt.

Samtalskompassen utgjorde en del av arbete som Utredningen om ett effektivare arbete för att förebygga våldsbejakande extremism (SOU 2013:81) genomförde. Inga ledamöter eller experter gjorde någon form av reservation eller något särskilt utlåtande vilket formellt betyder att alla som fanns med i utredningen står bakom betänkandets slutsatser. Vi förvaltar, tillgängliggör och uppdaterar utbildningsmaterialet, som finns tillgängligt via min hemsida. Jag jobbar utifrån de direktiv som regeringen har gett mig, med fokus på lokal samverkan. Kritisera gärna mitt arbete med utgångspunkt i dem  –inte utifrån tidigare utredningars arbete.

Jag diskuterar gärna vidare med alla som verkar tro att våldsamma metoder är något som vi kan bortse från om syftet ses som gott. En utgångspunkt för vår diskussion skulle kunna vara: Ska vi tillåta att unga människor använder våld i politiska eller religiösa syften – eller ska vi tillsammans arbeta förebyggande mot våld som metod, undvika våldsförhärligande och stötta äkta engagemang för demokrati?

Mona Sahlin

Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism

Texten uppdaterad 150305

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.