Mardrömmen om Europa

Cecilia Djurberg läser Fabian Göransons tecknade resereportage

Cecilia Djurberg

SERIER När kärleksrelationen går på tomgång ger sig berättarjaget i Fabian Göransons nya seriebok Drömmen om Europa (Galago) ut på en månadslång resa. Med sig tar han vännen Daniel, som är doktorand i historia och – inte narkoman direkt, men ”hängiven narkofil”. Vilket mest framstår som en pikant detalj och inte orsakar någon extra dramatik. 

I ruta efter ruta får vi följa vännernas sökande efter Europas själ genom en rad städer och byar. Men slutsatsen förebådas redan innan de åker, och bekräftas snart: ”Det där Europa jag letar efter finns inte. Det har förvandlats till något annat.” 

Visst är det en lite typiskt klyschig attityd, en sån där som självutnämnt världsvana resenärer på jakt efter ”det genuina” gärna lägger sig till med. Men främst en politisk kommentar om det europeiska projektets misslyckande, bekräftad av människor de möter på vägen. 

För precis som de blåtonade teckningarna har mörka nyanser faller dystra skuggor över resans många etapper. Högerpopulism, segregation, migrationskris och finanskrisens eftervärkar illustreras och kommenteras med stiliserad realism och omväxlande språk.

Som bäst är det målande och poetiskt men ibland blir det onödigt pedagogiskt med övertydligt deskriptiva bildtexter. Berättelsen växer dock när intrycken smälter samman i en stormig mardröm och den byråkratiskt kostymklädda, europeiska tjuren blänger stöddigt över axeln mot läsaren: Det finns ingen väg ut ur framtiden.