Martin Luther lättar från axeln
Torsten Kälvemark läser en nyutgiven bok om reformatorn med janusansiktet
Publicerad 2017-02-05
Hur uppfattas Luther i dagens svenska samhälle? Per Svensson gissar att breda grupper förknippar den tyske reformatorn med en glädjedödande kristendom, fixerad vid synd och skuld. En föregångare till en svartrock av den typ som Ingmar Bergman låtit Jan Malmsjö karikera i rollen som sadistisk biskop.
Redan i en tidigare utgåva av den här boken vände sig Svensson mot påståendet att vi svenskar skulle ha Luther på axeln. Han hävdade i stället att Luther snarare var förvisad till källaren, undanstoppad i ett dammigt hörn bland allehanda bråte. Där har vi magasinerat den ”onde” Luther, antisemiten, bondeförtryckaren och fursteslickaren.
Den ”gode” Luther, fridens och frihetens besjungare, kunde på motsvarande sätt ses förträngd. Mannen som blev en epok genom sitt uppror mot hierarkierna, som återupprättade äktenskapet och som skapade ett levande skriftspråk har länge varit bortglömd. Den dystra populärbilden har ofta dolt det faktum att Luther satt väl till bords och drack gott tyskt öl i ansenliga mängder.
Inför årets Lutherjubileum har Per Svensson gett ut en utvidgad upplaga av den bok som tidigare hette Doktor Luther & Mr Hyde (2008). Här driver han tesen att det välfärdssamhälle som format oss svenskar är djupt präglat av det lutherska arvet. Han undrar om det är just därför som Luther själv tyckts vara så frånvarande i vår tid: Han finns överallt och är därför svår att urskilja. Till en del har han förstås rätt. Visst är Sverige präglat av en luthersk tradition. Katekesundervisning och folkbokföring hör ihop. Som ett utflöde av detta kan man kanske se både skattelängder och kronofogdar, tanken på ordning och reda i folkhushållet. Fast man måste ju alltid vara försiktig med att dra för hårt i de idéhistoriska trådarna. Även preusseriet var en gång lutherskt.
Per Svensson ser två diametralt motsatta sidor av Luther och han skildrar verkligen en reformator med janusansikte, en spegling av det klassiska motsatsparet Dr Jekyll och Mr Hyde. Det är här som jag har ett problem med hans bok. Parallellen med R L Stevensons gestalter blir krystad och vill man diskutera ondskans natur och viljans kluvenhet har frågan nog bättre belysts i andra litterära verk. Lite udda känns också de anakronistiska fantasier där Luther har en iPhone och löptränar bland 60-talets folkhemsbyggen.
Men glöm de mer spekulativa inslagen. Det här är ändå en kunskapsrik och livfull bok om reformatorn. Per Svensson är väl inläst på den teologiska litteraturen, låt vara att jag saknar referenser till den svenska luthertolkningens klassiska giganter som Anders Nygren och Gustaf Aulén. Han har besökt de platser där en av västerlandets stora intellektuella revolutioner tog sin början. Han visar hur lutherbilden skiftar när makthavare vill nyttja reformationens frihetsbegär för egna politiska syften, från Gustav Vasa och framåt.
Per Svensson flyttar ner Luther från axeln för att i stället göra honom till en deltagare i den moderna tidens bordssamtal.
Det är en bra utgångspunkt för ett jubileumsår.
