Människan – från A till ”...öh?”

Uppdaterad 2015-04-20 | Publicerad 2015-04-17

Ny bok belyser Homo sapiens största misstag – men de stora frågorna besvaras inte

Sapiens är en svepande historik över människans korta men fantastiska historia.

Historien börjar för 6 miljoner år sedan med vår separation från apförmodern. Homo sapiens uppstod för 150 000 år sedan och cirka 80 000 år senare lämnade en liten grupp människor Afrika.

Vi – människan – börjar genast utrota andra djurarter, orsaka ekologiska katastrofer och såsmåning om bygga imperier. Vår förmåga att föreställa oss det som inte finns framför våra ögon och verbalisera det i allt från skvaller till myter gjorde att vi kunde hålla ihop komplext samspelande jägar-samlargrupper på 50-150 personer. I nästa steg skapade människans unika förmåga till fiktivt tänkande fenomen som religioner, ideologier och pengasystem - allt faktorer som kan skapa stormakter.

Strax efter att vi uppfunnit skriftspråket och grundat högkulturerna blir jag dock på allvar uttråkad. Historikern Yuval Noah Hararis funderingar kring den enorma faktamängden leder inte till något nytt och är för ytliga. Låt vara för smarta formuleringar som att det inte var människan som domesticerade vetet utan vetet som tämjde oss. Apropå mänsklighetens största misstag: att bli jordbrukare. Det innebar en enormt ökad arbetsbörda, större utsatthet för svält, undernäring, sjukdomar och, som Harari hävdar, en mer egocentrisk och stressad individ. Det som var ett avgörande framsteg för vår art var ett nerköp för människan.

Boken blir ointressant eftersom den saknar förklaringar och teorier som skulle ha kunnat ge en sammanhållande riktning utöver Hararis indelning i tre avgörande stadier: kognitivitetens, jordbrukets och vetenskapens revolutioner.

Och när vi får förklaringar är de ofta bristfälliga. Det romerska imperiet tycks exempelvis ha gått under endast på grund av barbarinvasionen. Att kapitalismens växer fram just i Europa förklarar han enbart med kreditsystemets framväxt, men utan att ge oss en teori om varför det fenomenet uppstod just då och där.

Harari ger oss inget svar alls på den stora frågan om varför det var just i vår hemisfär den enorma tekniska vetenskapliga revolutionen tog plats, som ledde till världsexpansionen 1500-1700. Delar av Europa och Kina befann sig ju på en liknande utvecklingsnivå. I början av 1400-talet seglade amiral Zheng He exempelvis omkring med en jätteflotta som fick Columbus skepp att verka som en barkbåt men utan att Kina erövrade Indien.

Professor Jared Diamond diskuterar i den helt fantastiska Vete, vapen och virus den unika tillgången på dragdjur som, på en mängd olika vis, blir avgörande för Europas uppgång. Jag väntar förgäves på Hararis förklaring till de europeiska stormakterna, att de inte bara ger sig på att erövra det okända utan också skickar en armé av vetenskapspersoner som ska avslöja, kategorisera och förklara främmande kulturer. Varför var enbart européer så intresserade av arkeologiska undersökningar och av att knäcka koderna för de utdöda skriftspråkens hemligheter?

Vår historia är förstås selekterad men då och då undrar jag också över urvalet. Harari behandlar exempelvis inte Djinghis Khan och mongolerna, som grundade världens största sammanhängande imperium, genomförde historiens värsta massmord – 13 procent av dåtidens befolkning – och vars korta stund på jorden hade avgörande betydelse för europeisk-asiatisk historia.

Vissa resonemang är ytterst tveksamma, som att frikoppla hjärnans neurokemiska processer, vår förmåga till lycka, från materiella omständigheter i stället för att uppmärksamma den plastiska hjärnans fantastiska egenskap att ständigt förändras med omgivningen. 

Hararis brist på vinklar och förklaringar bidrar till känslan av att jag utan urskiljning blir massivt attackerad av tankar, exempel och resonemang. Harari tycks ha en det-är-vad-det-är-attityd till mänsklighetens historia. Den europeiska kolonisationen var både bra och dålig, status quo är ganska okej och det går nog bra ska ni se, om vi inte går under.

Det enda tankeväckande på 400 sidor är frågan om Homo sapiens inte har en moralisk skyldighet att med dna-teknik väcka neanderthalarna till liv igen då det kanske var vi som låg bakom den människoartens utplåning. Wow!

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln