Lätt att missa godbitarna på digital teaterfestival

Generösare rättigheter hade gjort ”Lessingtage – Stories from Europe” ännu bättre

Publicerad 2021-01-25

På den digitala teaterfestivalen ”Lessingtage” visas Anne Lenks uppsättning av Schillers ”Maria Stuart” – ett lyckat exempel på hur ett coronasäkrat scenografikoncept, skriver Cecilia Djurberg.

När den digitala upplagan av teaterfestivalen Lessingtage – Stories from Europe invigdes i onsdags hade flera svenska scener precis meddelat att de fortsätter hålla stängt. Däribland Dramaten, som nu ändå tack vare detta festivalsamarbete med europeiska teaternätverket mitos21 och tyska Thalia Theater kan bidra till välbehövligt, internationellt och utvecklande scenkonstutbyte i väntan på bättre tider.

Men det gäller att vara alert för att inte missa godbitarna under festivalen, som fått sitt namn av upplysningsdramatikern Gotthold Ephraim Lessing.

Invigningsföreställningen Paradies fluten/hungern/spielen, i teater- och tv-regi av Christopher Rüping, livesändes från Hamburg, medan det övriga festivalprogrammet består i att en inspelad föreställning per kväll läggs ut för gratis streaming mellan klockan 19 och 24 till och med söndag.

Därmed är flera höjdpunkter redan förbi. Som Michael Thalheimers expressiva, elgitarrförstärkta uppsättning av Bertolt Brechts Den kaukasiska kritcirkeln från Berliner Ensemble 2017, och belgiske Guy Cassiers angelägna monologdubbel Antigone in Molenbeek/Tiresias med finstämt stråkackompanjemang av Danel Quartet.

Att så begränsad möjlighet ges att se föreställningarna handlar förmodligen om rättigheter, som är onlineteaterns ständiga knäckfråga. Men när streamad scenkonst nu så ofta benämns som ”något annat” hade en generösare tillgänglighet gärna fått kompensera för fysiska förluster. Till nätets förtjänster hör ju att tidszoner och språkområden så lätt kan överbryggas, och med engelska textremsor öppnas här den internationella teatervärlden för många – men inte alla.

Så när vår nationalscen ändå samarrangerar vore väl svenska översättningar åt den svenska publiken inte för mycket begärt? Särskilt som flera av föreställningarna är rejält texttunga men har otroligt viktiga budskap.

Frågor om demokrati, miljö och medmänsklighet ställs längs vägen, men svaren ligger i allas våra händer

För mig blev hur som helst invigningen med Christopher Rüpings tolkning av Thomas Köcks klimattrilogi en perfekt start på denna europeiska festivalresa, som utvecklas till ett slags katastrofupplaga av På spåret. Frågor om demokrati, miljö och medmänsklighet ställs längs vägen, men svaren ligger i allas våra händer.

Temat kapitalism kontra klimat återkommer i Lothar Kittsteins ombearbetning av Ibsens En folkefiende från Dusseldorf i regi av Volker Lösch (29 jan). I ett fartfyllt tilltal utmålas arga ungdomar till ”Volksfeind for Future”, trots att dessa systrar och bröder till Greta Thunberg bara säger det självklara när de protesterar mot etableringen av en ny Teslafabrik.

Med sina sammanlagt över 20 timmar streamad scenkonst erbjuder Lessingtage inte bara smakprov på europeiska berättelser med varierad teaterestetik, utan också skiftande digital kvalitet.

Att tysk teater har kommit långt på denna punkt märks. Anne Lenks uppsättning av Schillers Maria Stuart från Deutsches Theater 2020, är ett lyckat exempel på hur ett coronasäkrat scenografikoncept i form av ett rutnät också anpassats fint för skärmen, med en berömvärd ansats att låta ljuddesignen framkalla rumsillusion. Se den i morgon kväll med bra hörlurar!

Men att även mer traditionell teater kan ges rättvisa via skärmen, med professionellt kameraarbete, bevisar den energiladdade, italienska produktionen av Nobelpristagaren Luigi Pirandellos komiska sanningsthriller Alla har rätt (om du tror det) ( Cosi è (se vi pare) ), för den som hinner se den i kväll.

Teater

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln