Muren mot Finland har blivit högre
Allt rörigare regering försöker låta bli att göra som Sverige
Just nu ljuder coronalarmet över Helsingfors, Esbo, Kemi och Villmanstrand i Finland, men det är helt andra krisrubriker än dem vi är vana vid att se i Sverige.
"Tiotals finländare kan ha utsatts för coronavirus" rapporterar public service-kanalen Yle. Tiotals. Och utsatts – inte konstaterat smittats.
När den svenska coronastrategin utvärderas är det i regel våra grannländer med hårdare restriktioner som man pekar på. Norge, Danmark och Finland; fram tills i torsdags tillsammans med Sverige i princip ensamma om att inte rekommendera användandet av munskydd. Men nu backar statsminister Sanna Marin. Antalet smittade ökar igen. Munskydden ska på, och Finland, som för bara någon månad sedan började lätta på sina restriktioner hårdnar igen. Det sker dock inte med särskilt klara besked.
Tvångskarantän
Man vill bland annat införa tvångskarantän för alla som återvänder till Finland från riskländer. Riskländerna är för övrigt de allra flesta, och karantänen skulle för det stora flertalet resande innebära två veckors husarrest.
För Finlands och inte minst Ålands del ett svårt slag för alla som har kontakter eller arbetsförbindelser med Sverige.
Exakt hur och när reglerna ska implementeras är fortfarande oklart, särskilt efter att Finlands justitieminister Anna-Maja Henriksson (Svenska folkpartiet) togs på sängen av hälsoministerns utspel om de hårda karantänsreglerna. Frågan hade inte diskuterats i regeringen, vilka lagar som kan användas hängde i luften.
"Exakt vad man egentligen är ute efter här är något oklart för mig", sa Henriksson till Helsingin sanomat.
Till skillnad från regeringsledande Socialdemokraterna skär karantänsfrågan rakt in i SFPs i huvudsak finlandssvenska väljarbas. Under torsdagen stod det trots allt klart att den hårda karantänen blir verklighet. På något sätt.
Sverige har att lära
Inget av rörigheten och den finska regeringens interna strider om sin egen coronastrategi är bevis för att den har misslyckats. Däremot bör Sveriges blickar vara lika mycket riktade mot våra grannländer nu som under pandemins första månader – om vi på allvar vill lära oss någonting.
Att öppna upp ett land igen är en svår process. Rörighet i sig riskerar alltid att skapa misstro mot varje restriktion som till slut införs, befolkningen tappar förtroendet för politik och myndigheter.
Den svartaste sanningen av alla är att inget land är färdigt med att räkna sina döda. Pandemin är långt ifrån över.