I Sverige langar 10-åringar knark
Så sviker vi barnen
Publicerad 2019-10-03
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Stockholm har studerat övervikt och fetma bland barn. Resultatet är tydligt; fetma och övervikt är en fråga om klass. I vissa delar av Stockholm är var fjärde pojke och var tredje flicka drabbade av övervikt eller fetma rapporterar P4 Stockholm. Och det är inte i områdena högutbildade bor som övervikt och fetma bland barn är vanligast.
I en intervju i P4 Stockholm säger Liselotte Schäfer Elinder, adjungerad professor vid Karolinska institutet, att det här är ett svek mot barnen.
Och det är det också naturligtvis. För det är ingen slump att studien visar att övervikt och fetma är vanligare bland barn som bor i områden med många lågutbildade. Det är ett självklart resultat av det accelererande klassamhället där vilken familj du föds i blivit en allt mer avgörande faktor för din framtid.
Att det här inte gör oss vansinniga av ilska är obegripligt.
Ett svek mot barnen
Inte minst eftersom Sveriges svek mot barn inte stannar där.
Det visar bland annat Kronofogdens larm om att antalet barn som vräks ökar igen. Under de sex första månaderna 2019 förlorade 253 barn sitt hem och därmed en stor del av sin trygghet.
SCBs uppföljning av FNs Agenda 2030 visar även den tydligt att svenska barn får betala ett högt pris när ambitionerna om ett jämlikt Sverige tynar bort. Allt fler av pojkarna och flickorna i åldrarna 11, 13 och 15 tvingas genomlida mobbing. Mellan höstterminen 2013 och vårterminen 2018 ökade andelen pojkar och flickor som uppgav att de blivit mobbade någon gång under de senaste månaderna från 12,6 procent till 19,4 procent.
Och även om den negativa trenden i fråga om elevernas studieresultat verkar ha brutits, är det fortfarande föräldrarnas utbildningsbakgrund och storlek på plånbok som avgör vilka studieresultaten blir. Det påverkar dessutom om vi väljer att plugga vidare eller inte. En sammanställning från Universitetskanslerämbetet som Sveriges radio refererar till visar att 68,1 procent av 24-åringarna med högutbildade föräldrar valt att studera vidare, men bara 25,8 procent av de vars föräldrar har låg utbildning. Effektivare än så kan inte ett samhälle konstrueras för att cementera klassklyftorna.
Barnfattigdomen lever
Att den politiska debatten slutat handla om barnfattigdom betyder inte att barnfattigdomen försvunnit. Det betyder bara att man politiskt tillåts komma undan med att det i Sverige just nu växer upp barn i utsatthet.
Barn som de 10-åringar i Gävle involverade i droghandel som Annika Molander vid socialtjänsten i Gävle berättar om i P4 Gävleborg.
Till Aftonbladets ledarsida säger socionomen Annika Molander att barnen i knarklangningen bland annat flyttar droger åt äldre ungdomar. De bor i utsatta områden, är fattigare och utnyttjas för att de inte är straffmyndiga.
Barnen Molander möter i sitt arbete drömmer inte om saker som att bli astronaut, utan om att bli kriminell. Vilket kanske inte är så konstigt. För alldeles för många barn är kriminell en uppnåelig dröm.
I en mindre stad som Gävle är den här verkligheten ny.
- Vi har inte haft kokain så länge i Gävle, men nu är vi helt översvämmade av det, säger Annika Molander.
Ett tydligare fattigdomstecken som land än 10-åriga knarklangare är omöjligt att hitta.
Frågan är vad vi tänker göra åt det? För lösningar finns, i form av bland annat fler ungdomspoliser och större fokus på skolans kompensatoriska roll.
Men i likhet med all annan politik som faktiskt gör skillnad i en människas liv är det inte gratis.
Det var å andra sidan inte slopandet av värnskatten heller.