Mejla

Lotta Ilona Häyrynen

Därför trodde alla att jag smittats av Corona

Rädslan är ofta farligare än sjukdomen

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Foto: Boris Roessler / TT NYHETSBYRÅN

Jag var 25 år när jag fick min första arbetsuppgift på Regeringskansliet: Ebola och de svenska insatserna mot det dödliga sjukdomsutbrottet i Västafrika. 

Du som läser kan vara lugn. Regeringen satte inte en 25-åring på att försöka hindra smittan eller höja Sveriges beredskap. Jag fattade inga beslut och hade inte ett ord att säga till om – jag svarade bara på allmänhetens frågor. Så jag läste WHO:s lägesrapporter, PM och expertutlåtanden. Mest hänvisade jag folk till Folkhälsomyndighetens information.

Allt det där borde ändå ha lärt mig tillräckligt att inte göra vad jag gjorde i tisdags. När en ny smitta slår till tar människors reptilhjärnor över. Det är naturligt. Sjukdomar är ett osynligt hot. Något vi kan inte kontrollera före det finns bot eller vaccin. Självklart blir vi rädda. Och rädda var också de flesta som hörde av sig till regeringen för fem år sedan. 

Trots det skrev jag alltså i veckan en Facebook-uppdatering om att jag hade drabbats av coronavirus. Eftersom jag var förkyld.

Jag tänkte det som en smålustig informationsinsats: Det nya viruset från Wuhan ingår nämligen i en familj med flera virus. Det är familjen som heter Corona, det nya viruset har inget riktigt namn än. I familjen ingår SARS och MERS, men de fyra vanligaste coronavirusen ger... vanliga förkylningar. Alltså kunde jag också ha Corona, men inte DEN coronan.

Det gick nu inte riktigt som tänkt. Jag fick en inkorg fylld av oro och ett kommentarsfält fullt av spekulationer. Dessutom kan man bli förkyld av fler virus än Corona. Av långt över 100 till.

Jag hade inte lyckats informera om någonting.
Jag hade spridit rädsla och desinformation. 

Det är två saker som ofta är farligare än själva smittan. 

Det var också vad som bidrog till att Ebolan spreds så snabbt som den gjorde. Man litade inte på sjukvårdsarbetarna. Vissa misshandlades. Lik efter eboladöda stals tillbaka.

Och tro inte att irrationella rädslor bara finns i Västafrika.
Från Sverige mobiliserades ett hundratal personer för att hjälpa till i WHO:s insatser. De var hjältar.

När de kom tillbaka hem blev de hotade. Man ville inte ta dem i hand. Man ville inte ha deras barn på förskolorna eller få dem som kollegor. Vissa hängdes ut. 

Sverige har hittills haft ett bekräftat fall av det nya coronaviruset. Samtidigt berättar kineser och andra asiater om hur svenskar börjat undvika dem ute på gatorna. Man håller för sina munnar eller byter säte på bussen. 

Jag kastade nästan allt när jag slutade på Regeringskansliet. Men frågesvaren från ebola-utbrottet sparade jag. I dag påminner de mig om hur viktigt det är att stänga av sin reptilhjärna. 

Av: Lotta Ilona Häyrynen

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.