Björklund rev sönder världens bästa skola

Snart är Björklund ordförande i Friskolornas riksförbund eller rådgivare i någon av friskolekoncernerna

Ordet skamlös kommer för mig när jag ser Jan Björklund tackas av i riksdagens partiledardebatt. Kanske en av vår tids mest robusta demagoger i mål. En överlevare trots att han som folkpartiledare lyckats i samma mån som kaptenen på Titanic. Han satt också kvar länge.

Motståndarna manövrerades ut, en efter en. Birgitta Ohlsson stod till slut inte ut och tog strid men fick strax bäras ut när Björklunds maktmaskin malt ner henne.
Samtidigt lämnar Jan Björklund, arbetargrabben från Skene, en skola i kris bakom sig.


Inte minst för såna som han själv en gång var, grabbar från studieovana hem. Mot dem var hans skolpolitik det totala kriget. För lika skicklig som han var i talarstolen, lika misslyckad var han som reformator. Som Sten Svensson och Mats Wingborg visade i boken ”Björklundeffekten – svartmålningen som blev sann” närde klassresenären Jan Björklund en närmast patologisk aversion mot den jämlika grundskola som infördes på 1960-talet i stor enighet mellan socialdemokrater och liberaler och på ett mycket framgångsrikt sätt skapade ett av världens bästa skolsystem.

I de kunskapstester som gjordes på 1990-talet låg Sverige i den absoluta toppen och var världsbäst på att lyfta barn från studieovana hem till goda resultat.

Vad som ligger bakom Björklunds hat mot likvärdiga skolresultat är oklart, men det måste nästan röra sig om något trauma i barndomen. Väldigt sällan hade hans ”reformer” något evidensbaserat underlag. Men med allt tidigare betyg, genom att systematiskt stänga vägar från grundskolan till gymnasiet för dem med underkänt i något ämne och genom att ta bort behörigheten till högskolan för dem som läser praktiska gymnasieprogram gjorde han det svårare för dem längst ner. Som att hans huvuduppgift var att se till att göra livet så surt som möjligt för arbetarbarn och enkelt och smärtfritt för den övre medelklassens ungar.

Det enda han inte misslyckades med var att skydda de privata vinstdrivande friskolornas intressen. Genom alla år var han deras främste beskyddare. Inte genom att agitera för dem, det var han för smart för, utan genom att styra undan när vänstern höll på att få vinna skoldebatten. Då gjorde han skenmanövrar som krav på ordningsbetyg eller att förstatliga skolan som bytte fokus från väsentligheterna. Slutligen fick han S att gå med på att lägga alla vinstbegränsningar åt sidan i 73-punktsprogrammet.


För en maktspelare som Björklund väntar nu en post presidential depression som kan bli av det svårare slaget. Han har lovat att gå tillbaka till försvarsmakten. Förmodligen finns det en annan plan. Längtan efter hetluft kommer dra hårt i honom. Inom ett år eller två är han nog antingen ordförande i Friskolornas riksförbund eller rådgivare i någon av friskolekoncernerna. Han har gjort ett sjuhelvetes jobb för dem länge nu, Janne. Nu är det snart payback time.

Hade han trott på sitt eget livsprojekt hade han blivit lärare.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.