Begåvad men fattig – ge hen lika chans
Säg den person som tycker att de tidiga tonåren var en dans på rosor. Puberteten, identitetsskapandet, första kärleken och första hjärtesorgen – allt sammanfaller under några känsliga år under högstadietiden. Därför är det kanske inte så förvånande att omkring var femte 15-åring känner sig ensam och lika många uppger att de känner sig konstiga och missanpassade i skolan. Det visar enkätsvar från PISA 2015 som publicerades i en rapport i dag.
Men PISA-rapporten visar också på en strukturell utveckling som är oroväckande. Sverige är ett av de länder där elevernas upplevelse av tillhörighet i skolan minskat mest.
Klassamhället skär igenom enkätsvaren
Många, med utbildningsminister Gustaf Fridolin i spetsen, jublade över att PISA-resultaten i kunskapsprovet äntligen vände uppåt i vintras. Svenska 15-åringars läsförståelse och matematik har förbättrats och inom naturvetenskap syns tecken på en positiv utveckling. Det talades om ett trendbrott.
I samband med kunskapsprovet fick eleverna också svara på enkätfrågor om sin skolsituation. Några av de frågor som ställdes var om eleverna har lätt att få vänner, om de känner sig ensamma och känner sig som en outsider.
Jämfört med enkätsvaren 2003 har utvecklingen varit negativ. I dag känner en tredjedel av svenska 15-åringar sig utanför i skolan. Och precis som i kunskapsresultaten skär klassamhället knivskarpt igenom de aktuella enkätsvaren.
Samband mellan välmående och resultat
Skillnaderna i välmående är störst mellan socioekonomiskt gynnade och de socioekonomiskt svaga eleverna. Men också mellan de elever som är svenskfödda och de som har två utrikesfödda föräldrar.
Den svenska skoldebatten har länge handlat om resultat och ordning och reda. Kepsförbud och katederundervisning. Det har talats mindre om att elever som mår bra i skolan också når högre resultat, något som blir tydligt i PISA.
När PISA-undersökningarna startade år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet i skolan. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå. Elevens familjebakgrund har fått ökad betydelse för resultaten, men också för att känna tillhörighet och välbefinnande i skolan.
Klassisk valaffisch återigen aktuell
Bostadssegregationen tillsammans med det fria skolvalet sorterar elever hänsynslöst. Höjda ersättningar till svaga och oattraktiva skolor kommer aldrig riktigt kunna kompensera för elevernas sociala bakgrund. För att få trygghet, studiero och inkludering krävs ingen mirakelmedicin – utan mer blandade klassrum.
I morgon presenterar den statliga skolkommissionen sina förslag. En av de stora utmaningarna är att komma till rätta med segregation och växande klyftor i den svenska skolan.
På SSU:s klassiska valaffisch från 1948 stod det "Begåvad men fattig, ge henne lika chans". Föräldrarnas ekonomiska status skulle inte tillåtas spela någon roll. Tyvärr skulle det budskapet kännas lika aktuellt även i en kommande valrörelse.