Migrationsverket klantar till allt igen
Välkommen till 2015, nu i repris
Hittills har lite mer än 20 000 ukrainare sökt skydd i Sverige. Enligt Migrationsverket kan det komma flera hundra tusen till sommaren.
Men flera organisationer och frivilliga nere vid ukrainska gränsen uppger att många flyktingar hellre vill till andra länder. Det är inte så konstigt. Polen, Moldavien, Rumänien och Ungern är närmare både geografiskt och kulturellt. Mer konstigt är att det verkar finns en rätt utbredd uppfattning om att Sverige är ett farligt land, präglat av kriminalitet och korruption.
Jämfört med Moldavien och Rumänien ligger vi trots allt i lä. Men kanske har ukrainarna hört talas om Migrationsverket?
Brist på information
Myndigheten har i uppdrag att ordna boende till alla asylsökande eller sökande enligt det så kallade masskyddsdirektivet.
Det har inte varit en lätt uppgift.
På kort tid har de fått ställa om för att ta emot tusentals flyktingar från en helt ny del av världen. Anställda har fått slita hund i flera veckor.
Kritiken mot myndigheten har dock varit stor. Särskilt anklagas den för byråkrati och brist på information.
Antalet boenden i Migrationsverkets mottagningssystem är begränsat och tar tid att utöka. Därför har många i civilsamhället ställt upp på ett imponerande sätt.
Många privatpersoner har öppnat sina hem för flyktingar, men någon ekonomisk ersättning får de inte. Först måste ukrainarna registrera sig hos Migrationsverket, för att därefter invänta om de beviljas uppehållstillstånd enligt lagen om massflyktsdirektivet, LMA.
Myndigheten kan vid akut behov ge bidrag till mat och logi. Oftast hamnar kostnaderna för dessa människor, som i många fall har lämnat allt de äger, hos hjälpsamma svenskar.
Bråk med hyresvärdar
I Storbritannien betalar regeringen nära 4 500 kronor per månad till de som öppnar sina hem för flyktingar. Den svenska regeringen har inte tagit något sådant beslut ”av juridiska skäl”.
Omkring 70 procent av de ukrainska flyktingar som har registrerat sig hos Migrationsverket har ordnat eget boende. De är inte sällan i akut behov av pengar, mat, kläder och mediciner.
Är det då verkligen rimligt att svenskar som erbjuder sängplatser även ska stå för alla utgifter från dag ett?
Migrationsverket säger att cirka 30 000 boendeplatser ska vara på plats inom ett par månader. Men det kan bli en dyr upphandling.
Efter flyktingkrisen 2015 har privata hyresvärdar surnat till på myndigheten. Många lägenheter lämnades i slitet och dåligt skick.
Det har lett till en djupgående konflikt, enligt tidningen Hem & Hyra.
Regeringen har ryckt på axlarna åt att många hyresvärdar inte kommer vilja hyra ut bostäder till Migrationsverket framöver.
– Vi ska inte ha någon ny flyktingkris, sa Morgan Johansson till Hem & Hyra för mindre än ett halvår sedan.
Nu står vi inför den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget.
Trots alla erfarenheter från förra flyktingkrisen verkar både Migrationsverket och regeringen vara tagna på sängen. Det är för dåligt.
Och de som blir mest lidande för det är de redan plågade ukrainarna.