Dags att krigsplacera fler kommunarbetare

När flyglarmet går måste Sverige fungera

Ingvar Persson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Publicerad 2022-03-21

helskärm

Var fjärde kommun i Sverige har valt att krigsplacera kommunanställda på sina egna jobb. Det kunde Sveriges Radio berätta i förra veckan.

Det låter som ett bra beslut.

Meningen är förstås att sådant som brandförsvar, avloppsrening och dricksvattenförsörjning ska fungera om Sverige skulle mobiliseras. Om det är någon gång vi verkligen måste kunna lita på samhället är det väl när landet hotas av främmande soldater?

Riktig värnplikt

Vi behöver ha tillbaka värnplikten på riktigt. Men vi behöver också förbereda oss på att kunna mobilisera hela landet.

När försvarsberedningen i förra veckan enades om att genast höja anslaget till försvaret med nästan tre miljarder kronor avsattes 800 miljoner till civilförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har fått i uppdrag att ta reda på var pengarna kan göra mest nytta.

Att se till att de skyddsrum som fortfarande finns kvar också kan användas borde väl vara en första åtgärd.

Men det räcker förstås inte. Skulle flyglarmet gå vill man veta att det finns en räddningstjänst som är redo att rycka ut, och att personalen på äldreboendet finns kvar och vet vad de ska göra.

Många kommuner saknar plan

Att en fjärdedel av kommunerna har begärt att få krigsplacera nyckelpersoner på sina jobb betyder att tre fjärdedelar inte har gjort det.

På Sveriges kommuner och regioner tycker man inte att det är något stort problem. Vi har numer en totalförsvarsplikt. I princip betyder det att vi alla ska gå till våra jobb precis som vanligt om landet mobiliseras. I alla fall tills vi hör något annat.

Så varför lägga ner arbete på att krigsplacera kommunanställda på ett jobb de ändå ska göra?

MSB har tagit fram en handledning för att hjälpa kommunerna att förbereda en krigsorganisation. Där skriver myndigheten att krigsplacering är ett sätt att garantera att man har rätt personal, och att resurserna används på bästa sätt.

När fler har gjort värnplikt blir det ännu viktigare.

Att en kommun har funderat på vem som ska göra jobbet i en kris betyder dessutom att man har en tanke om vad som behöver göras och hur det ska gå till. Antagligen är det den viktigaste beredskapsåtgärden av alla.

Om det är något de senaste åren har lärt oss är det kanske att kriser faktiskt inträffar. Och att samhället inte har råd att vara oförberett. Det är verkligen inte bara försvaret som behöver höja beredskapen.

En fjärdedel av landets kommuner har anmält personal för krigsplacering på sina vanliga jobb. Samtidigt betyder det att tre fjärdedelar av kommunerna inte har valt att krigsplacera personal i kommunens verksamhet.

I värsta fall har man inga färdiga planer för vad som händer om Sverige tvingas mobilisera.

I chatten diskuterar Ingvar Persson med ledarsidans läsare.