Vår tid behöver mer vulvakonst

Var inte så rädd, Mattias Karlsson

Den brasilianska konstnären Juliana Notaris konstverk ”Diva” har väckt starka reaktioner.

Den brasilianska konstnären Juliana Notaris vulva-skulptur "Diva" har fått stor uppmärksamhet världen över. Strax efter årsskiftet stod den 33 meter långa, 16 meter breda och sex meter djupa och skinande röda vulvan klar i konstparken Usina de arte i nordöstra Brasilien.

Juliana Notari skriver på Facebook att hon med konstverket vill lyfta fram "könsfrågor" ur ett kvinnligt perspektiv, som hon anser har blivit allt mer akut. Många menar att Notari syftar på Brasiliens auktoritära och reaktionära president Jair Bolsonaro, som nyligen kommenterade grannlandet Argentinas beslut om fri abort med att han aldrig kommer att tillåta detta i Brasilien.
Tiotusentals har skrivit inlägg på Julian Notaris Facebook och många fördömer hennes vulva-skulptur som "vänsterpropaganda", "obscen" och "frånstötande". Olavo Carvalho, en högerpolemisk brasiliansk författare, twittrade att Juliana Notaris skulptur borde tas om hand av en 33 meter lång penis.

Liv Strömquists ”menskonst”

Givetvis är det också många som hyllar verket. Jag tycker själv att den är vacker och en mäktig syn där den ligger i den gröna omgivningen och speglas i sjön nedanför. Vulvan väcker tankar kring "moder jord" och hur människa och natur hänger ihop. Men för en svensk betraktare är det också lätt att koppla konstverket till den så kallade "menskonsten". Begreppet myntades av några sverigedemokrater efter debaclet kring Liv Strömquists bildserie "The Night Garden", som föreställde kvinnor med synliga mensfläckar och visades i Slussens T-bana.
– Det känns intimt, det känns privat, det sticker ut och det provocerar, sa Sverigedemokraternas kulturpolitiska talesperson Aron Emilsson till SVT.

Visst låter det som något som hans åsiktskamrater skulle kunna säga om Juliana Notaris konstverk?

Både historien kring konsten på Slussen och den i Usina de arte i Brasilien är tydliga illustrationer av hur det så kallade kulturkriget ser ut idag. Det har blivit en strid kring progressivt och konservativt, mångkultur och nationalism, manligt och kvinnligt.

Karlsson inspireras av Steve Bannon

Steve Bannon, som under en tid var chefsstrateg till Donald Trump och låg bakom den högerextrema sajten Breitbart, har ofta talat om att "politiken ligger nedströms från kulturen". Med det menar han att kulturen påverkar allt; våra värderingar, vårt sätt att tänka och agera. Även SD:s Mattias Karlsson använder det uttrycket som ett mantra, senast när han återigen fick breda ut sig i SVT under en timme i "Min sanning". Där förklarade den uttalade Trump-supporten att han vill göra upp med "kulturmarxismen" inom kulturen, också det ett kodord inom högerextremismen för meningsmotståndare.
Juliana Notaris "Diva" är en påminnelse om att kampen mot konservativa och kvinnofientliga krafter är global. Först vill de bannlysa så kallad "menskonst", sen är steget för att inskränka andra fri- och rättigheter sällan långt borta.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.