Miljöpartister ska inte ha mediamakt

S har övergett samhällets grundfundament

Socialdemokraterna borde aldrig ha gett bort mediefrågorna till Miljöpartiet.

Förra året gick besparingarnas hårda hammare genom Österåker, norr om Stockholm. Skolan gick med stora underskott, lärare fick sluta.

Protesterna blev högljudda, men de skulle bli ännu högre. I höstas fick befolkningen reda på varför skattepengar saknades. De styrande allianspolitikerna hade plockat ut arvoden i miljonklassen till sig själva. Lärarlönerna låg i politikernas fickor.

 

Här om veckan kom nyheten att de vägrar att betala tillbaka. ”Helt jävla olagligt” säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, till SVT.

Det här är ändå inte en text om fifflet i Österåkers kommun. Det här är en text om hur vi alls får reda på maktmissbruk som pågår. Det här är en text om journalistik.

I Österåker hade skolan blivit fattigare och politikerna fortsatt bli rikare på uteblivna lärarlöner.

Som samhälle är vi kanske vana vid granskningar och politiker som avgår efter dem. Men för att förstå medias roll som demokratins främsta verktyg måste vi föreställa oss vad som hade hänt i kommunen, riksdagen och på alla andra platser där besluten över våra liv fattas om media inte var där.

I Österåker hade skolan blivit fattigare och politikerna fortsatt bli rikare på uteblivna lärarlöner.

 

Medias kris är enorm och har pågått i flera år. Även här på Aftonbladet pratas det om en ”perfekt storm”. Coronapandemin förvandlar stormen till en tornado av eld.

Enligt branschorganisationen TU riskerar svensk media förlora varannan annonskrona. Det handlar om miljarder som försvinner. Mediegiganten

Bonnier har masspermitterat journalister. Stora jättar lär överleva, men annat kan det bli för lokalmedia.
 

Regeringen och kulturminister Amanda Lind verkar mest bara känt en vindpust av den där stormen. För 200 miljoner som lanserats för att rädda journalistiken räcker inte.

Medierna i P1 kunde dessutom rapportera att dessa miljoner inte kan betalas ut förrän åtgärderna godkänts av EU. Det brinner i knutarna men brandmannen har knappt hunnit vakna. Inte heller de nya beskeden om att slopa den så kallade returpappersförordningen kommer räcka. Det ser bara till att mediernas kostnader inte ökar ännu mer – men tappet består.

 

Att förstå medias roll i demokratin i sin helhet är att förstå det moderna och fria samhället. I dag är det bara ett parti som gör det: Sverigedemokraterna. Det är därför de också motarbetar fri journalistik och media med alla tänkbara medel. Men det fanns en tid då Socialdemokraterna också såg vikten av media. De gjorde dock motsatsen till SD: säkrade system och lagar för fri och opartisk journalistik. Tack vare liberala krafter breddades fältet och dagens mångfald i medielandskapet blev ett faktum.

 

Kanske förstår S fortfarande medias roll i demokratin, men bryr sig gör man knappast. Annars hade man inte gett frågan till Miljöpartiet.

Det duger inte. När landets enda statsbärande parti har övergett delar av själva samhällsfundamentet får demokratin betala ett högt pris. Österåker och alla andra kommuner behöver sina journalister.